Kicki Westergren

I ett år tjatade en f.d arbetskompis på mig att följa med henne till gymmet och träna. Jag vägde 85 kg och var totalt ointresserad av träning. Men efter de där året av tjat gav jag tillslut upp och gick med henne till gymmet och fastnade, det var i april 2010! I samma veva började jag med löpning och efter en total livsomvändning blir jag tokig om jag inte får röra på mig!

Kicki Westergren

Mitt livs första maraton närmare sig snabbt nu!

25 juni 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Om bara 6 veckor är det dax för AXA Fjällmaraton och igår var första gången på snart 2 år som jag var ute och sprang lite försiktigt. Använde barfotaskorna och sprang nån stans runt 2.5 km delat på 3 sträckor där jag gick ungefär lika mycket mellan intervallerna. Första intervallen sprang jag på båda tårna, de andra två testade jag att springa vanligt på den friska foten och på tå på den andra. Undrar just vad sjukgymnasten skulle tycka om de..? Kändes helt ok medan jag sprang, hade lite ont längst yttersidan på foten, men jag gissar att det kanske var för att den foten sprang på tå, ovan rörelse.

Idag är jag lite stel i foten, det stramar i vaden och tyvärr gör det oxå ondare i hälen. :( Känner mig helt rådvill, vet inte hur jag ska fixa detta. Är så sjukt less på den här foten att jag inte kan beskriva hur less jag är! Får lugna mig några dagar och prova igen. Har fortfarande massa antiinflammatorisk gel kvar som jag fick av doktorn samt en stor burk smärtstillande.. 

Allergimysterium

3 juni 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Åkte på en förkylning som visade sig vara allergi, har väldigt knepig allergi och ibland tror jag att jag inbillar mig! För 4 år sedan var jag snuvig och nysig i 2 veckors tid, någon sa till mig att jag kanske var allergisk mot pollen, så jag skaffade lite mediciner mot pollen och problemen upphörde. Året efter började jag medicinera direkt i mitten av mars då al och hassel sätter igång. Förra året vart det värre än de 2 åren innan. Så jag blev väldigt förvånad i år när inget alls hände i mars.. Va lixom, försvann allergin bara så där? Men så för 2 veckor sedan drog det igång, kollade pollen almanackan och den sa att det just få var höga halter av ek(!). Mysko detta, skaffade både allergi tabletter och nässpray och även denna gången försvann allergin. Allergi som ändras? Fattar inget.. Men iallafall, med allergin kommer värsta toktröttheten, somnade nästan på jobbet.. så att träna var inget att tänka på! Det blev att ofrivilligt uppehåll på 2 veckor och det var riktigt trögt igår när jag tvingade iväg mig själv på ett spinningpass. Det var ett sånt där superpass med pulsklockar och pulsen får aldrig gå under 75%. Var lagom motiverad, men väl inne på passet gick det riktigt bra! Så jag hoppas jag kommer igång som vanligt igen, har massor med konditionsträning att göra inför fjällmaraton!

Smörjer och smörjer med gelen som läkaren skrev ut, 2 ggr om dagen trots att han sa 2 ggr/vecka.. Han sa oxå att det inte gör något om jag smörjer mer, eftersom man behandlar rakt på det onda utsätter man ju inte andra delar av kroppen för en massa mediciner. Så jag smörjer varje dag, det känns bra! Ibland kan det gå upp mot en vecka utan att jag känner av foten och då känns det hoppfullt, men så böjar det göra lite ont igen. Just nu är jag inne i en period där jag inte känner av foten, tänker på stegen när jag går och försöker att cykla med hunden istället för promenader. Men när det spöregnar som det gjort den senaste tiden är jag inte jätte sugen på att cykla.. Men jag märker skillnad och jag hoppas verkligen att detta är slutet på hälsporren! 3 veckor utan nåt ont överhuvudtaget skulle jag ha sa sjukgymnasten innan jag fick börja springa på foten igen och då snackar vi väldigt lätt löpning! När den dagen kommer ska jag vara super försiktig!

Två steg fram, ett tillbaka!

1 maj 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Kört med gelen jag fick av doktorn i 2 veckor, trots att man bara skulle använda den 1 vecka. Men jag tänkte att en extra vecka bli extra bra! Under de 2 veckorna samt veckan efter kände jag knappt av foten och dum som jag är började jag promenera lite mer och lite längre. Igår gick jag på tok för mycket och det straffade sig.. Fick lite molande värk igen!! Gaah! Varför har jag så brått??? Så nu får jag backa tillbaka igen, ta det lika lugnt som jag gjorde de där 3 veckorna och kanske använda gelen ett par veckor till. Nu ska jag till doktorn på fredag, så jag ska nog inte smörja med gelen innan de, vill inte komma dit med bedövad fot! Vill höra vad doktorn kan erbjuda, om jag kan få reda på nåt nytt matnyttigt.

I förrgår hade jag jätte hopp eftersom det känts så bra i 3 veckor, såg mig själv springa inom snar framtid, men nu får jag ta några steg tillbaka, igen, och ta det lugnt. Vill ju inte att det ska bli sämre så läkningsprocessen måste börja om, så långt tillbaka har det inte gått nu, tack och lov. Känner mig dock besviken att jag inte tagit det lugnare, vill ju så mycket!!

En liten gnutta hopp!

13 april 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Förra veckan kontaktade jag min läkare på vårdcentralen och ja, det var en ny läkare, igen... Eftersom min fot fortfarande inte är bra kan jag inte ställa upp på Göteborgsvarvet i år heller och behövde ett läkarintyg för att flytta fram min anmälan till nästa år. När jag ändå hade honom på tråden passade jag på att gnälla lite.. Hotade t o m med amputation! Den förra läkaren sa att om jag hade besvär om två år skulle jag höra av mig igen, nu är det 1.5 år. Som tur var ville den nya läkaren hjälpa mig redan nu och ska skicka en kallelse så jag får komma dit och visa upp min stackars fot. Redan nu skrev han ut en gel som ska vara snäppet bättre än Voltaren, som jag ska smörja med 2 - 3 ggr om dagen i en vecka. Är inne på 3:dje dagen och sätter allt mitt hopp till att denna super duper gel innehåller magiska krafter!

Kämpar vidare!

26 februari 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Besöket på sportskadekliniken gick bra, tyvärr finns inga mirakelkurer, men sjukgymnasten var mycket proffsig och jag fick reda på mycket nytt. Sjukgymnasten tyckte inte att jag skulle springa Göteborgsvarvet det skulle kunna göra allt värre och öka läkningstiden ytterligare. Jag inser att det inte kommer funka, det är inte långt kvar dit och foten är inte alls bra än. Men om jag tejpar på och "sköter" mig tror hon det finns det stora chanser att jag kan köra Fjällmaraton iallafall! Ibland tänker jag att jag skiter i om foten gör ont, jag ska springa de där jädra maratonet iallafall!

Nu gäller det att bygga upp en bra kondition utan att springa.. Det blir en utmaning, springa ett maraton utan att ha tränat nån löpning innan! På gymmet har dom köpt in två nya maskiner, det är nåt cross trainer liknande, fast det är lite studs i pedalerna, samt att de snurrar runt i ställer för att gå fram och tillbaka som på en "vanlig" cross trainer, rörelsen påminner mer om löpning. Jag testade denna maskin i måndags och det kändes bra, att köra den samt spinning borde väl funka?

Just nu längtar jag tills det blir lite varmare ute så jag kan plocka ut racern igen, att sitta inne på trainern är ju inte alls lika roligt eller befriande! 

Mot löparsäsong 2015?

2 februari 2015 | Bloggar – Kicki Forsström

Oj vad tiden rinner iväg! Jag kämpar fortfarande på med min dumma fot, ibland känner jag att den sabbar hela mitt liv, det är stunder då jag känner mig riktigt låg..

Nån gång strax före jul bestämde jag mig för att tejpa foten varje dag och hoppas på det bästa. Nu har dock ett annat problem dykt upp. Har inte fått detta helt bekräftat ännu, har en tid på sportskadekliniken om en vecka, så då vet jag mer. Men det verkar som jag har tejpat foten för hårt över främre trampdynan och då kommer nerverna i kläm. Har fått en stor knöl under foten och det är inte alls skönt att gå på den. Så just nu har jag mer besvär av den där knölen än av hälsporren! Allt detta tejpande verkar ändå ha givit lite positiv utveckling för hälsporren, har inte haft ont av den på flera dagar nu, dock finns den kvar om jag trycker mot området. Har ännu inte givit upp hoppet om att kunna springa både Göteborgsvarvet och Fjällmaraton! Inser dock att OM jag ska ta mig till Göteborgsvarvet kommer det att bli mycket försiktigt. Fast tankarna går i att hoppa över de och istället satsa på Fjällmaraton, som ligger lite längre fram i tiden, både vad gäller läkning och chans för att träna.

Har cyklat på både här hemma på racern (som står i en trainer) och på spinningklasser på gymmet, så jag känner att jag fortfarande har en någorlunda grundkondition. De gånger jag testsprungit foten på löpbandet har det gått riktigt bra, med tanke på konditionen, känner mig jätte stark, men foten sätter bokstavligen krokben för att jag ska kunna springa några långa stunder. 

En liten ljusning!

28 november 2014 | Bloggar – Kicki Forsström

Igår slog en tanke ner som en blixt i skallen på mig, började googla barfotalöpning med hälsporre, hittade några bloggar där människor med hälsporre börjat springa barfotalöpning och blivit av med hälsporren på köpet. Blev nyfiken och bestämde  mig för att testa! Så jag sprang helt enkelt barfota på löpbandet. Läste att man skulle ta det lugnt och långsamt bygga upp styrka i vader och fötter, så jag bestämde mig för att bara springa 1 km. Oj vilken endorfinkick jag fick, första lilla löppasset på ett år och det kändes som jag skulle kunna springa i evighet. Jag flög fram, totalt endorfinhög! Tyvärr fick jag en fin vattenblåsa på varje trampdyna, men det var det värt! Det var helt underbart att springa igen! Dessutom hade jag inga som helst besvär av hälsporren under tiden!

Har nu beställt mig ett par barfotalöparskor (för att slippa få blåsor!!) och ska långsamt bygga upp styrkan, håller tummarna för att detta lilla experiment ska fungera och att jag snart kan susa omkring med löparskorna på igen! Mest av allt hoppas jag ju naturligtvis att hälsporren ska dra dit pepparn växer!

Ljusning!

5 november 2014 | Bloggar – Kicki Forsström

För ett par veckor sedan fick jag ett meddelande av en arbetskompis, hon hade sett nån information om en "sensationell" sula. Detta ville hon visa mig då jag ofta klagat om min hälsporre på jobbet. Några forskare har funderat och skapat en vattenfylld sula som ska vara speciellt framtagen för människor med hälsporre. Dessa sulor masserar foten när man går samt ger stöd åt hälen. Läste informationen och kände att jag ju måste prova! Så jag beställde hem ett par.  Har ju provat en massa saker innan, men tycker inte det gett jätte bra resultat.

Jag vet inte om jag gör allt rätt, men jag försöker göra övningarna som jag fick av sjukgymnasten varje dag, jag gör tåhävningar när jag borstar tänderna och sover med den speciella kompressions strumpan för hälsporre  och har de nya sulorna i skor på mig inomhus nästan hela tiden. Jag vet inte om jag vågar vara optimistisk ännu, men det känns bättre!! Ska inte ta ut nåt i förskott, då blir jag bara besviken, men jag vill ju ändå vara positiv och hoppas på att jag snart ska kunna använda foten som vanligt igen!

Sega, dumma, tråkiga hälsporre!

15 september 2014 | Bloggar – Kicki Forsström

Tiden springer iväg, själv springer jag fortfarande inte ett steg! :( För några veckor sedan skaffade jag nya dyrare (bättre?) inlägg till mina skor för att motverka hälsporren, köpte oxå en kompressionsstrumpa som oxå ska motverka hälsporren. I går kväll tog jag på strumpan när jag skulle lägga mig, vaknade mitt i natten av att foten värkte! Så jag antar att den ändå gör nåt slags jobb med tryck på rätt ställen.

Jag är nu anmäld till två lopp nästa år, Göteborgsvarvet som jag fick stå över i år och så loppens lopp, Fjällmaraton! Skulle oxå vilja vara med på Vårrustet och Midnattsloppet, men framtiden får avgöra de.

 Ser så fram emot Göteborgsvarvet och Fjällmaraton och jag kommer bli grymt besviken om foten ska ställa till det för mig!! Ska ge foten några månader till på sig, antar att min deadline för Göteborgsvarvet är 1 mars, efter de kommer jag inte hinna träna.  Håller tummarna för att allt kommer gå precis som jag vill!

Cyklar och cyklar.. (verbet alltså! ;))

22 juni 2014 | Bloggar – Kicki Forsström

De senaste veckorna har jag försökt dra ner på promenerandet för att spara min fot, den där sega hälsporren sitter hårt! Men (peppar, peppar) så tror jag att foten blivit lite bättre av att inte belastas lika mycket. Älskar ju att promenera och nu under våren har jag gått ungefär 15 km om dagen, men nu har jag istället tagit cykeln och hunden springer bredvid.  För att hålla flåset någorlunda igång försöker jag  oxå ta 2 - 3 cykelpass på racern varje vecka, tycker fortfarande att det är lika roligt! Ibland är jag seg som tusan att komma i mina träningskläder och ta fram cykeln, men när jag väl trampat ett par tag känner jag verkligen hur skönt det ska bli med ett pass!

Tycker dock att sadeln på dessa cyklar verkar vara nån sorts tortyr redskap, har en geledyna på sadeln, men det hjälper inte helt, så nu har jag även beställt såna där fula cykelbyxor med en insydd blöja! ;) Hoppas det blir bekvämare så att jag vågar mig på att cykla längre sträckor.

Börjar dock känner mig positiv inför att hälsporren ska släppa taget om mig och mitt mål är fortfarande att jag ska kunna springa fjällmarathon nästa sommar!!

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!