Marie Nilsson

Jag är 52 år och bosatt i Gävle. Har två vuxna barn som också gillar att tränar. Jag har tränat karate i 10 år men började med löpning 2011. Är en åretruntlöpare som springer hellre än fort och brukar delta i motionslopp.

Marie Nilsson

Just do it

13 mars 2016 | Bloggar – Marie Nilsson

Just do it

Dessa tre ord är en känd reklamslogan och de är verkligen tre effektiva ord, om vi tar dem på orden så att säga. Efter att ha varit i Wien över förra helgen kom jag av mig i veckans träning. Det blev inte något besök på gymmet onsdag eller lördag. Löpningen lyckades jag i alla fall hålla i även den här veckan.

Jag har tidigare varit lärare på en gymnasieskola (undervisade i svenska och psykologi) och många av mina elever var imponerade över att jag, som i deras ögon, var väldigt gammal hann med att träna så mycket samtidigt som jag arbetade och studerade. Innan jag började med att  träna var jag helt slut på fredagar, främst i huvudet, satt och stirrade rakt fram och försökte hålla mig vaken. När jag började löpträna märkte jag att jag blev väldigt pigg efter träningen. Det innebär att om jag löptränar efter arbetet på fredagar så tar det visserligen ca en timme men jag tjänar minst tre/fyra timmar som jag är pigg på istället för att känna mig som en urvriden trasa. Ibland är det ju lätt att glömma bort det för det är så mycket annat som också ska hinnas med. Problemet är ju som jag skrev tidigare att om jag inte löptränar "hinner" jag inte med dem i alla fall för jag orkar inte. Det är här de tre magiska orden kommer in. Just do it! Jag ska inte fundera eller tänka utan Just do it! På med träningskläderna direkt vid hemkomsten för då kommer jag ut. Just do it är tre ord vi som människor kan behöva ha med oss lite mer till mans. Vi avstår så många chanser av rädsla att misslyckas eller att få ett nej. 

20 000 steg och ett missat Vasalopp

7 mars 2016 | Bloggar – Marie Nilsson

20 000 steg och ett missat Vasalopp

Jag och sonen var i Wien torsdag-söndag vilket innebar att jag för första gången i mitt liv missade Vasaloppet och då menar jag som aktiv deltagare hemma i soffan:) Men, men, vad gör jag inte för att uppnå ett av mina andra mål och det är att besöka Europas huvudstäder innan pensionen och då måste jag passa på när jag är ledig mer än lördag och söndag. Mitt största problem är att jag är så gammal att när jag var ung fanns det inte lika många huvudstäder i Europa som det gör nu när många länder som fanns då har delats och blivit många fler. Det innebär att jag har många huvudstäder att besöka, men vad gör det. Jag är också så gammal att jag minns när Vasaloppets kommentatorer diskuterade varför en norrman aldrig verkade kunna vinna Vasaloppet! Det Ni, det var tider det. Annat är det nu när de vinner allt på skidor. Jag måste börja intressera mig för en annan "soff" sport. Svårt att välja bara.

I Wien blev det ingen löpträning däremot många steg. 20 000 steg till lunch och några fler efter. Det innebär att jag missat (?) ett pass på gymmet och tre löppass. Promenader kan också vara ansträngande har jag fått uppleva, om inte annat för fötterna. Idag vill jag inte ha några skor på mig. Jag ställde frågan till mig själv tidigare, till vilket lopp jag skulle vara i mitt livs form. Om jag skulle välja Halvvättern eller Lidingöloppet. Mitt program som sitter på kylskåpet är ett träningsprogram för löpning och är på 12 veckor. Jag väljer både och tror jag! Börjar jag i påskveckan blir jag klar till 12 juni och sen kan jag ha några lugna veckor vid midsommar för att sen hinna med 12 veckor till innan Lidingöloppet. Så får det bli!

Rutiner

2 mars 2016 | Bloggar – Marie Nilsson

Rutiner - rutiner

Rutiner är ett ord som i alla fall jag förknippar med något tråkigt. Jag vet inte riktigt varför och det samtidigt då jag i vissa avseenden själv har många rutiner och tycker att det är bra. Jag har valt att kalla vissa av dem vanor istället och då känns det genast bättre. Hur lättlurad kan vi inte vara! När det gäller träning är det bra med rutiner för det är ofta de som gör att du kommer iväg till träningen. Det som blir svårt för oss rutinmänniskor är när våra rutiner störs p g a det som kallas livet kommer "i vägen" så vi inte kan träna det passet vi tänkt oss eller det som den veckodagen säger att vi ska göra. Själv har jag sportlov den här veckan (första på många år) och borde hinna med träningen om jag är ledig men då jag valt att arbetar extra några dagar och resa till Wien torsdag - söndag är hela veckan körd när det gäller träningen som jag enligt mina rutiner skulle genomföra den här veckan. Då gäller det att kunna ställa om och gripa tillfället i flykten. Det finns många fler tillfällen till träning än vi kanske tänker oss. Jag lämnade in bilen i måndags kväll för service kl.07.00 på tisdag morgon (ville inte kliva upp så tidigt på en ledig dag) och då valde jag att ändra i mina rutiner (vanor) och springa hem från verkstaden även om det var vilodag då. Det gör att jag kan åka till Wien med lite bättre samvete eftersom jag har alldeles för dåligt lokalsinne för att våga mig på att ge mig ut på en löprunda i ett annat land, även om jag gärna skulle vilja. Dagarna i Wien gör att jag inte kommer att träna löpning mer den här veckan men väl promenera då jag har min son med mig. En son som tycker att det bästa sättet att lära känna en stad är att promenera. (Dottern älskar däremot att lära känna nya städer genom deras tunnelbanor eller bussar) Det är tur att det är flera veckor kvar tills dess att jag ska vara i mitt livs form:)

Kvalitet kontra kvantitet

28 februari 2016 | Bloggar – Marie Nilsson

Kvalitet kontra kvantitet

Kvalitet kontra kvantitet är två begrepp vi använder oss av och som ibland står som motsatser till varandra. Den största av dessa diskussioner är kanske den som handlar om föräldrars tid med sina barn. De som arbetar mycket för fram resonemang som att det är vad vi gör av tiden med våra barn som är det viktiga d v s det viktigaste är att det är kvalitet på tiden vi spenderar med våra barn medan andra anser att det viktigaste är tiden, att vi är tillsammans med våra barn så ofta och så mycket vi bara kan. Jag har ingen åsikt som jag tänker torgföra här men som verksam i skolans värld i över 20 år kan jag konstatera att dagens ungdomar har svårt att sysselsätta sig med något som inte inbegriper deras telefoner och det gäller nästan 100 % och det oberoende deras uppväxtvillkor:)d v s om de fått kvalitetstid eller kvantitetstid med föräldrarna. Kvalitetsbegreppet är också svårt att definiera när det handlar om tid med andra människor.

Även träning kan handla om kvalitet kontra kvantitet ibland. Är det ena bättre än det andra? Givetvis är det bra om det är kvalitet på alla pass och att kvantiteten är något så när kontinuerlig och fler gånger i veckan. Men behöver verkligen alla pass ha hög kvalitet för att ha ett existensberättigande? Inte för mig som är amatör. Ibland är det bättre att jag ger mig ut och kanske inte genomför de intervaller jag tänkt mig eller att jag springer den tiden jag tänkt mig. Mina söndagar går åt till långpass, d v s det är tiden jag springer som är lång och inte främst distansen. Tanken är att jag ska springa hela tiden men om jag har en dålig dag av olika anledningar är det både bättre och viktigare att jag snörar på mig skorna och ger mig ut än stannar hemma. Förhoppningsvis går det lättare när jag väl kommit ut men om det inte gör det är det helt ok att varva löpning med gång eller förkorta rundan. Huvudsaken är ju att jag inte gör det varje gång. Ulf Lundell sa de berömda orden: "Även en inställd spelning är en spelning." Det gäller kanske inte här. Heller en kortare löprunda än ingen alls!

Mitt livs form!

24 februari 2016 | Bloggar – Marie Nilsson

Vem vill inte träna för att komma i sitt livs form? De vill nog de flesta om du frågar dem men alla vill kanske inte ”offra” tiden det tar. Personligen har jag i år anmält mig till tre olika lopp, två med löpning och ett med cykel och det ena går i maj, det andra i juni och det sista i september så för mig är frågan när jag ska/vill vara i mitt livs form? I maj är det 5 kilometer löpning (Vårruset) som gäller. Det är ett lopp som det är fullt möjligt att fullfölja ganska ok även om du inte är i ditt livs form. Cykla 15 mil eller springa Lidingöloppet 15 kilometer är en annan sak. Där vill jag vara i mitt livs form. Jag har en bild som sitter på mitt kylskåp och den har några år på nacken. 12 veckor mot mitt livs sundaste form utlovas om jag följer detta. Jag har påbörjat det tre gånger men jag kom aldrig längre än till 10 veckor för sen var det dags för något lopp och när loppet var genomfört ansåg jag att jag lite vila var välförtjänt så nu tänker jag mig att jag ska genomföra detta och det under alla 12 veckorna. Problemet är bara att jag måste bestämma mig för när jag ska/vill vara i mitt livs sundaste form! Svåra beslut men det lutar åt att det blir Lidingöloppet som får vara målet. Cykla 15 mil går nog i alla fall. (Återkommer kanske senare till det) Under tiden tränar jag 6 pass i veckan, fyra pass löpning och två på gym men det är då inte för att komma i mitt livs sundaste form utan för att hålla mig i form tills det är dags för det nedan och det under förutsättning att inte livet, eller i alla fall arbetslivet kommer  i vägen:)

 

Gilla Allt om Löpning på Facebook!