Emil Haglind

Jag bor i Nyköping med min fru, två vilda barn på snart 6 och 10 och en förvuxen hundvalp. I träningsvärlden är det triathlon för hela slanten sedan några år och i år ligger fokus på Ironman Kalmar som är stora målet.

Emil Haglind

Det är inte varmt när det är kallt.

6 februari 2018 | Bloggar – Emil Haglind

Imorse hade jag ett 12 km tempopass inplanerat innan morgonen börjar på allvar hemma omkring 7. Behöver alltså vara i skorna omkring 6. Planen var att lägga omkring 7-8 av kilometerna i 4:20-4:30fart.
Sov lite småoroligt och vaknade även vid 3. Innan jag kollade klockan kändes kroppen redo för löpning. Lyckades somna om...

Upp 5.20. Kolla SMHI. Igår såg det ut som att det skulle vara 8-10 minus, kallt... Idag var det -17... Det är väl där nånstans det är farligt lungorna  att dra i sig för kall luft?
Efter ett par tankevarv bestämde jag mig iallafall för att ta mig ut. Blir det alldeles för kallt är det ju bara att skita i det och springa hem.

Sagt och gjort, ut i kylan. Tempopass. Icke.
Det blev inga 4.30. Det fanns liksom ingen syre att få tag i. Jag känner mig inte nedtränad så det lägger jag på kylan.

Det blev till slut 12 km med ett snitt på 5.03/km, hyfsat bekvämt tempo. Normalt är det väldigt bekvämt men idag var alla uppförsbackar jobbiga.

Det är en ganska intressant upplevelse när hjärnan instinktivt svänger hemåt i alla korsningar. Blev lite mental träning också :)

Väl hemma var barnen vakna bägge två och medan jag långsamt tinade upp kunde morgonen börja på riktigt.

Utvärdering sista veckan

4 februari 2018 | Bloggar – Emil Haglind

Dags för en ny utvärdering.

Planen, med viss tidsbrist
Måndag: vila
Tisdag: 12 km tempo
Onsdag: 10 km distans + 60 min lätt simning som coach
Torsdag: 10 km lätt
Fredag: vila
Lördag: 21 km LSD
Söndag: simning 90 minuter + 10 km distans

Och facit då:
Måndag: check

Tisdag: 9.5 km (pga tidsbrist) morgonlöp i skogen. Mörkt, halt och blött

Onsdag: 10.5 km löpband inkl 6x1000 i 4:00-fart. Varmt som fan men gick bra. Simningen blev också av, 1500 m

Torsdag: Vila

Fredag: 10 km morgonlöp i mörka, blöta, hala skogen.

Lördag: 20 km sörmlandsled i nysnö. Söra till Åstugan och tillbaks. Fint, bra underlag och fint väder.

Söndag: 60 min simning, före frukost, sen kom en obehagskänsla från axeln så jag avbröt. Kändes bra dit fram åtminstone.
Innan lunch tog jag 10 km blandad löpning, mestadels skog. Sliten och segt.

Och för att summera då:
Strax över 60 km är bra, speciellt den här vintern. Lördagens långpass visste var det tog, var riktigt trött hela dagen efter det men pigg på söndagen igen är ett gott tecken.

Schemat nästa vecka är snarlik den här veckan. Ett distanspass på 12 km, 3 milpass och ett LSD på 18 km.
Jag är ensam hemma med barnen hela veckan så simningen är svårgenomförd, likaså all löpning.
Men största delen kan jag nog få till.

Behöver verkligen steppa upp rehab för axlarna också, är ju viktigt. Så enkelt att skippa bara...

Wetnotfit?

1 februari 2018 | Bloggar – Emil Haglind

Jag svettas rätt mycket när jag tränar.  Eller... jag svettas som fan. Det är rätt märkligt egentligen, jag är ju inte speciellt stor med mina 73 kg över 180 mindre ståtliga centimeter. Men jag svettas som om jag vägde det dubbla.
Och det gäller utomhus.

Gissa vem som både slog dagens svettrekord och "Moves"-rekord på onsdagsmorgonen på Hälsomagasinet? Mina 1900 (?) "Moves" lär ju blivit slaget senare på dagen men svettrekordet borde stå sig.

49 minuters löpning på löpband, med 6x1000 som huvudmål inomhus i en varm lokal med, för konditionsidrott, undermålig ventilation är rätt varmt. Det tog väl 4 minuter innan första svetten började kännas genom tröjan och sen blev det lite till.

Testade min Dryfit från Nike. Kände mig mer fit än dry. Som sagt, inte direkt oväntat. Men jag trodde nog ändå inte att jag skulle kunna vrida ur vätska efteråt, den ska inte behålla nån fukt.
 
Gissar att Nike tänker sig utomhus.

Om tekniken är med mig finns en bild taget några minuter efter passet med i det hör blogginlägget.
Längst ner på tröjan syns "torrfärgen".

Usch vad jag längtar till att springa i shorts. Utomhus.

Ett ljussken i mörkret

30 januari 2018 | Bloggar – Emil Haglind

Det finns ju trots allt några fördelar med vädret just nu. Dels borde man ju komma ur bedrövelsen starkare än innan vintersörjan kom, men även:

Man får ju vara ifred.

Idag efter jobbet plockade jag med mig hunden och sprang ut i skogen.
Vi var inte helt oväntat helt ensamma, förutom några rådjur och nån hare.
Full fart på Aslan och iallafall hyfsat tempo på mig med.
Och skulle det nu vara fler puckon som är ute i skogen där det är mörkt och marken i motionsspåret består av is, 2 dm blötsnö eller vatten är ju en klar fördel att den andra idioten med stor sannolikhet har en lampa med sig och syns på långt håll.

Men som sagt, idag var vi själva.
Men nu räcker det fan med nederbörd...

Ny utvärdering

28 januari 2018 | Bloggar – Emil Haglind

Det händer ju inte så mycket såhär års att skriva om i träningsväg. Det är mörkt, kallt och blött. Väldigt blött.
Men för att ändå hålla bloggen levande blir det ännu en utvärderingsvecka:

Såhär var planen:
Måndag: vila
Tisdag: 10 km tempo
Onsdag: 8 km distans
Torsdag: simning 80-90 minuter
Fredag: löpskolning (lätt distans enligt schema)
Lördag: 18 km LSD (Long, slow distance eller LångSam Distans). Inget knark.
Söndag: 10 km distans

Och Facit då:
Måndag: vila. Check
Tisdag: blev 8.6 km, varav 6 i skogen; blötsnö med inslag av is. Var försiktig med knät. På asfalt hade jag inga problem alls att hålla 4:40-fart med lugn känsla trots 30 minuters halka och snubblande innan.

Onsdag: 9.1 km varav 8 skog med Aslan. Samma underlag som på tisdagen.

Torsdag: bra simning, blev nog 80 minuter.

Fredag: bra löpskolningstimme inkl  fartökningar och 3x20 sekunder fart innan familjelivet kallade. Bra löpkänsla.
Det mest positiva var nog ändå att jag kunde följa med duktiga orienterarna Per Öberg och Johanna Engström i deras tempo utan att tappa vare sig andning eller känsla. Förvisso hade jag nog blivit frånsprungen om jag sprungit hela passet på 2x10x20sekunder. Men eftersom jag accelererar som en traktor är jag nöjd ändå.

Lördag: 14 km skog med Ronny (och Aslan). Team "Ett jävligt snabbt lag" är just nu "Ett inte så fullt snabbt och lite småskadat lag" så vi var försiktiga. Vi var ute i slask i ca 1h20min så tempot var lugnt. Men med vattenfyllda stigar är det också svårt att springa på.

Söndag: 11.6 km skog igen. Nygren-milen ihop med Aslan. Kunde det ta nämnda Nygren till Swimrun-VM är det ett bra spår. Under vinterhalvåret innehåller det fler sjömeter än raka meter... Blött, kallt och tungsprunget. Ingen vidare kilometertid men bra muskulär träning gissar jag.

Sammanfattningsvis då:
Några kilometer kortare än schemat, framförallt med fredagens löpskolning, men också nästan 5 km kort på skogslöpen. Å andra sidan är motsvarande minuterna ungefär enligt schema. Att jämföra en asfaltsmil med en blöt stigmil blir bara fel.  Så jag ligger bra till ändå.
Dessutom inga känningar från knät den här veckan trots alla snubblingar, halkningar och snedtramp.

Nästa vecka:
Samma upplägg men lite fler kilometer, både på ett distanspass och på långpasset.
Simningen blir ett eller två pass, beroende på tid.

To be continued.

Gilla Allt om Löpning på Facebook!