Caroline Rydh

Jag bor i Lerum utanför Göteborg med man och hund. Älskar att springa, helst i skogen och ju längre desto bättre! Har fastnat för ultra och har bla genomfört Swiss Alpine Marathon. Jag har provat på det mesta inom träning, från thaiboxning till Ironman, och på vintern blir det gärna längdskidor när vädret tillåter. Arbetar som apotekare och som personlig tränare, och leder gruppträning utomhus i Göteborg. Årets stora mål är Ultravasan 90 i augusti!

Caroline Rydh

Långpass

26 april 2016 | Bloggar – Caroline Rydh

Har haft 2 bra dagar. Igår stod det 24km på schemat. Jag hade en ledig dag, jag hade tänkt att springa ganska tidigt med väntade ett tag för att det skulle bli lite varmare ute. Jann med att städa städa hela huset och betala räkningar innan träningen, skönt att ha det avklarat! 

När jag gav mig iväg var det 15 grader i solen på ena sidan huset och frost på andra sidan, inte helt lätt med andra ord.. Fick bli både jacka, mössa och vantar på, vart sjutton tog våren vägen? Under passet hade jag alla möjliga och omöjliga väder, från strålande sol, till moln, hagel, snö och regn.. Som tur var ko, skitvädret när det bara var 5km kvar så då gjorde det inte så mycket.

Jag hade lite svårt att komma på hur jag skulle springa, men tillslut blev det hemifrån och ut på vildmarksleden. Det mesta var grusväg men med lite stig här och där. Jag ville att det skulle bli ett rätt platt pass men det går verkligen inte att springa platt där jag bor. Så det är väl bara att gilla läget och vara glad för den extraträningen man får i alla backar. 

Lördagens trötthet var som bortblåst, kände redan efter ett par steg att jag hade ett par helt nya ben! En riktigt härlig känsla! Jag sprang lite drygt 12km innan jag vände och tog samma väg hem igen. Hade sällskap av min Disa, så skönt att alltid ha en träningskompis som ställer upp i alla lägen! Kilometrarna mellan 15-17 var riktigt tunga och jag hade trötta ben och började få känningar i knäna, men jag tryckte i mig några gt-tabletter och lite dextrosol och fick fart på kroppen igen. De sista kilometrarna var de snabbaste och det är ju alltid skönt! Blev 25km tillslut med ett snitt på 6.44, så det får ses som godkänt. 

Idag var jag rätt stel i kroppen så det fick bli en promenad med hunden efter jobbet och därefter stretching och foamrolling. Jag älskar min foamroller, eftersom jag har en histora med löparknä gillar jag att knåda utsida lår rejält! Det gör ont som sjutton men det känns som att det hjälper.

Avslutade dagen med uppföjlning av befintliga klienter och skrev träningsprogram till en ny kund. Satt i solnedgången med en bit mörk choklad och myste för mig själv och knappade på datorn. Imorgon blir en fullmatad dag (som vanligt..) Jobb, sedan leda uteträning och till sist försöka hinna med ett eget intervallpass också. 6x1000 står på schemat, ska bli intressant att se hur kroppen beter sig efter långpasset igår.

Vart tog våren vägen?

24 april 2016 | Bloggar – Caroline Rydh

Blev en vilodag för mig idag med fokus på att äta bra så att energin är på topp inför morgondagens långpass. Vaknade som tur är upp utan förkylning. Det har blivit mycket jobb det sista, nu sex dagar i sträck, är ledig imorgon och sedan är det nio dagar till i sträck med jobb. Men sedan är jag ledig 4 dagar, härligt! Jag hoppas att jag ska kunna pricka in mina pass trots mycket jobb, det gäller att ha fokus på sömn och mat så ska jag nog orka.

Vaknade upp till en massa snö idag, var rätt oväntat! Hade ställt klockan så jag hann gå en timme med hunden innan jobbet, så det var bara att plocka fram kängorna och mössan igen. Disa älskar snö så hon var överlycklig på promenaden. Däremot vägrar hon att inse att det är kallt i vattnet. Orkade inte skotta på morgonen utan tänkte att det nog hade smält bort tills jag kom hem, och det hade det så det var skönt!

Efter jobbet blev det spontant lite tacos hemma hos mina föräldrar ihop med min äldre syster och hennes familj. Väldigt skönt att bara sitta ner och prata lite och vara lite social. På lördag ska jag vara följeslagare på ett knattelopp i Lerum åt hennes yngsta, det ska bli riktigt roligt! 1,6km ska vi springa, jag gissar att det blir full spurt i ungefär 300m och sedan är det inte roligt längre.. :) Han ville provspringa banan nu i veckan så att han inte springer vilse, det är så gulligt!

Jag är inte bättre än mitt senaste pass...

23 april 2016 | Bloggar – Caroline Rydh

Mina senaste träningspass har allihop gått över förväntan, längre än innan, snabbare än tidigare. Så visst hade jag stora förhoppningar på dagens 13km. Ställde klockan på 5.30, upp och käka och sen sova två timmar till, min vanliga procedur vid morgonträning. Jag åt bra igår och fick rejält med sömn så kroppen borde ha varit redo.

Vad sjutton tar man på sig när det är tidigt på morgonen och det är minusgrader i skuggan och rejält varmt i solen? Fick bli långärmad funktionströja och en tunn jacka, och vantar och mössa. Funkade bra tills på slutet då det gick mest i skugga, då frös jag rejält om händerna. Hoppade in i duschen och hade inga planer på att lämna i första taget!

Redan första kilometern var hemsk, inget tryck i benen och stel och trött. Ofta vaknar min kropp efter två-tre kilometer så jag hoppades att det skulle bli så idsg med, men det var tungt i varje steg. Försöker fundera på vad som gick fel men har ingen aning. Jag håller tummarna bara att det inte är nån förkylning på gång, att jag ska vakna imorgon och vara sjuk.. Jag får hoppas att kroppen var sliten och protesterade därför. Fick ihop 40km den här veckan och det får jag vara nöjd med. Nästa vecka siktar jag på att komma upp i dryga 50km.

Det är svårt att hålla humöret uppe under och framför allt efter ett riktigt skitpass. Det känns som att man är kass på att springa, att det är lika bra att ställa in allt vad tävlande heter, inse att man är rutten och hitta på nån annan sport. Typ schack. Eller poker. Eller något annat fysiskt utmanade. Korvätning kanske.

Jag måste påminna mig själv om att jag för så sent som för två dagar sedan gjorde ett kanonpass, att självförtroendet var på topp och jag såg fram emot tävlingssäsongen. Det är ju inte så att jag tappat all kondition och löpförmåga på två dagar. Jag har en del hjärnspöken att brottas med, hjärnspöken som försöker bryta ner mitt självförtroende och få mig att tro att jag är kass. Men jag tänker inte låta några löjliga spöken stoppa mig. Bryt ihop och kom igen!

I mitt huvud är jag inte bättre än mitt senaste pass..

Löpband

21 april 2016 | Bloggar – Caroline Rydh

Jag måste ju erkänna att jag känner mig lite löjlig när jag springer på löpband när det är så fint väder ute! Men det passade bra idag då Disa är hon hundvakten, så jag hade en hund-fri kväll. Känns ju extra löjligt annars när hon sitter och tittar på när jag springer!

5x1000m blev det i 5min/km, men 3 minuter vila. Det är ju inget supertempo för de allra flesta men för mig som mest springer distans så är jag nöjd, allt var under kontroll och jag hade orkat några till. Ska lägga in nåt intervallpas i veckan fram til varvet nu så att jag får lite fart. Jag kommer att blanda tusingar med en-minutare i högre tempo. Jag tror att jag har kapacitet att springa fortare, men min kropp och mitt rörelsemönster är präglat av snigellöpning och behöver en liten turbo-boost för att lära kroppen att signalera på rätt sätt. 

Jag har ju lyxen av att ha ett löpband hemma på nedervåningen, så det är bara att byta om och hoppa upp. Har en liten tv framför bandet också, blir lite lättare att härda ut då! Visserligen springer jag inga direkta distanspass på bandet men även intervallerna går snabbare med lite distraktion :)

Måste bli bättre på att välja film bara. Har sett på Minionerna, men garvar ju så mycket så jag håler på att flyga av bandet! Även sett Warm bodies, som är en av mina favoritfilmer, men lätt ulk-framkallande när man är trött..

Hade ingen möjlighet att vara med på seedningsloppen inför varvet så jag kommer att starta i led 23 av 25... Inte optimalt om man vill göra en bra tid direkt. Blir mycker sicksack hela vägen skulle jag tro. Förhoppningsvis känner man sig stark om man kan springa om folk hela tiden. Snittar jag 5.30 på varvet så kommer jag vara nöjd!

 

Pannben

19 april 2016 | Bloggar – Caroline Rydh

Inte sprungit sedan i lördags så idag var det dax igen. Jag försöker få in två löpfria dagar efter varandra i veckan, för att låta benen få en rejäl återhämtning. Oftast blir det en rejäl promenad istället men det sliter ju inte lika mycket.

Idag blev det 20 km terräng. Bara någon km utanför Lerums centrum startar en brutal 10-km slinga. Jag tycker att det är toppen att det finns tydligt markerade leder så att folk ska våga sig ut i skogen. Trots det är den här slingan dåligt använd, idag mötte jag inte någon trots två varv.. 

Underlaget är mest liten stig full med rötter, stenar, lera, hemska stigningar och annat jävelskap, och jag älskar det! Det är en perfekt runda för att bygga starka löparben, något jag kommer att ha nytta av några mil in på Ultravasan. Så jag kommer att lägga en hel del pass här, jag tänker att ju längre jag orkar springa i den här brutal-terrängen dessto lättare kommer ultran att bli. 

 

 

Första varvet var en plåga, jag var helt slut efter bara nån km och det var skittråkigt att springa, pannbenet hade en dålig dag.. Det gick segt och jag fick verkligen kämpa för varje steg, så jag var tveksam till om det skulle bli ett andra varv. men efter ett varv stannade jag nån minut och drack och stretchade lite, och bestämde mig för att kämpa mig igenom ett varv till. Och vilket varv! Trots lite trötta ben så gick det så mycket lättare! Pannbenet var med på noterna igen och jag kunde trycka på. Andra milen gick 7 minuter snabbare än den första, vilket är rätt mycket på en mil! 

Disa tyckte att vi kunde ta några varv till, fysisk trötthet existerar inte i hennes värld!

Jag kan ju undra varför det blir på det här sättet. Det är ju inte direkt så att jag är bättre tränad på andra varvet. Jag tror att det har mycket med inställning, dvs pannben, att göra. Jag har ofta haft svårt att dra på från början utan håller igen för att orka hela vägen, och sedan kommer jag i mål rätt pigg på en dålig tid. Jag har försökt att köra mer på bära-eller-brista-tänket, och det funkar att gå ut rätt hårt och hålla det. Min första tävling blir Göteborgsvarvet i maj, och då ska jag inte fega mig igenom loppet utan då blir det tempo från början! Någon annan här som ska springa varvet?

Gilla Allt om Löpning på Facebook!