Dumma motvind!

13 mars, 2013

Jag gillar det där uttrycket att man aldrig ångrar ett träningspass. Men just idag är jag så tveksam till om det här var det bästa jag kunde gjort...

Det börjar med att jag inatt vaknade klockan 2. Jag låg och snurrade en timme innan jag gav upp och slog på svtplay-appen och glodde på lite dokumentär. Vid halv fem försökte jag somna om. Lyckades, men alarmet väckte mig kl 5.45 igen. Sedan var det onsdagsmorgonmöte och en dag fylld av jobb. Vid halv fem stack jag iväg från jobbet till fots. Det bästa och sämsta med vägen hem till mig är att det inte går att ändra sig på vägen. Det finns tåget. Tar man inte det från centralen får man helt enkelt springa på, det finns inga alternativ längs vägen. Alternativet är att ringa en taxi på vägen. Och det gör man ju inte i första taget. Så det är helt enkelt bara att springa på. Det är en och en halv mil hem.

Idag var det kallt. Riktigt kallt. Jag hade ändå två underställströjor, en funktionströja och vindjacka. Dubbla byxor. Men det där motvinden. Fy bubblan! Jag springer ju dessutom en raksträcka, så det är inte så att det "går över" eller blir bättre och sämre under tiden. Är det motvind så är det motvind hela vägen. Det var inte alls roligt. Det var kallt. Kallt, kallt, kallt!! Mina öron brinner nu upp, när jag kommit in, men de har blivit rejält nedkylda, trots pannband. Tur att jag tog dubbla buffs runt halsen. Nu är det bara att hålla alla tummar för att jag håller mig frisk! Det är långt ifrån säkert.

Nu börjar jag bli kall - dags för den varma duschen jag längtat efter sedan tio minuter in i den cirka 100 minuter långa turen...

 

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!