Pigga ben

6 april, 2013

I dag var det dags för långpass. Jag gick upp vid 7, tog lite sovmorgon. Gjorde våfflor till alla barnen, tre stora skulle iväg tidigt därav den tidiga lördagsfrukosten. Åt själv två falu rågrut och en halv banan. Den andra halvan ville ettåringen ha så han fick den. Drack även en halvliter vatten. När ungarna fått sin frukost fyllde jag vätskebältet och svidade om. Klockan 8 klev jag ut genom dörren. Soligt, 0 grader i luften och skön musik i öronen.

Jag mätte ut en runda i går kväll via Shapelink så det blev inget planlöst springande. Jag har lite svårt för planlöst. Jag gillar att ha en plan att följa. Så jag sprang enligt min förutbestämda rutt. Jag kände redan från start att benen kändes bra. Inga krämpor och inget bly i benen. Jag tog det lugnt, målet var att ligga under 7min/km. Så jag höll det tempot. 

Rundan kändes bra. När jag bara hade 4 km kvar slog det mig att jag kände mig pigg. Jag var inte överdrivet trött och det kändes som jag kunde springa länge till. Inga krämpor i benen. Energin fanns helt enkelt. Jag gillar sådana dagar. Vattnet i vätskebältet gick inte åt. En flaska hälldes med jämna mellanrum över huvudet. Den andra dracks ur. Två satt kvar och dracks först när rundan var slut. Trots att jag kände mig pigg så sprang jag inte längre än vad mitt träningsprogram säger. Jag vill inte riskera att ta ut mig. Jag bygger upp det här, bit för bit. Ingen stress. Än så länge har den strategin fungerat bra så varför inte fortsätta. Jag bär med mig denna runda i huvudet och tänker på denna nästa långpass :)

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!