En annorlunda testtur

8 maj, 2013

Jag och min Duathlonpartner hade för några dagar sedan bokat att idag skulle det ske...idag skulle vi för första gången test att cykla Duathlonsträckan inne i Hallstahammar, ett litet samhälle med typ 5 invånare. Strålande sol under dagen, varmt och skönt, men det skulle dock komma att ändras ganska snart. Ju närmare vi kom vår bokade tid dessto mörkare blev himlen. Hoppfulla lastar vi på våra cyklar på bilen med lite tacksam hjälp förstås och efter en stunds studerande av kartan (vilket måste vara den absolut sämsta kartan någonsin) beger vi oss iväg. Vi kommer inte ens ut från landsbygden innan de första dropparna regn landar på bilrutan. 

Studerar kartan lite till och försöker intala varandra att hur svårt kan det vara att hitta i den lilla hålan men det var lättare sagt än gjort. Åker vilse i första rondell och holy macarony dessa 5 invånare måste ha förökat sig i rask takt för vilket gytter av hus....ÖVERALLT och tätt tätt inpå varandra. Tackar de tekniskt intelligenta för att det nu för tiden är lätt att navigera sig med hjälp av mobiltelefonerna.

Nu har regnet ökat kraftigt och det peppande humöret börjar lite smått att lägga sig på ångestnivå. Vi vänder runt och hittar tillslut vart starten kommer att gå och där de olika etapperna kommer att mötas och bytas av. Det är verkligen en fin plats OM det inte vore för regnet som nu verkligen häller ned. Vänder mig till min träningspartner och frågar:

- Är du laddad för det här nu?

- Nä inte ett dugg. Är du?

Suck! Nä det är jag verkligen inte.

Gillar att springa i lätt regn men inte i hällregn och definitivt inte cykla i det. Dessutom vill ingen av oss dra på sig någon onödig förkylning så här tätt inpå. Men då kommer vi på den briljanta iden att nu när vi ändå faktiskt är här så kan vi ju provåka sträckan...med bilen. Det gick bra, det var absolut inte jobbigt och vi blev heller inte ett dugg svettiga. Däremot har vi nu studerat sträckan in i minsta detalj dvs. när det blir backar uppför och nedför och hur det eventuellt kommer att kännas när benen får kämpa i sega och långa uppförsbackar och hur friheten kommer att ta över i alla underbara nedförsbackar. Teoretisk träning på hög nivå! 

Vi styr bilen hem igen och när vi tillslut svänger in på vår gatan så regnar det inte längre. I dörren möter jag min man som är fullt påklädd och redo för en löpartur...för HA! det har ju slutat ösregna. Ja men lycka till då!!

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!