Pannbensträning

9 maj, 2013

Mycket sitter i skallen när det handlar om att kunna plåga sig det där lilla extra som behövs för resultat. Mental styrka är viktigt om man vill utvecklas som löpare.

För att flytta gränserna gäller det att flytta bekvämlighetszonen framåt. Detta kan man göra på flera olika sätt, man kan springa det längsta, snabbaste, det högsta m.m. som man någonsin gjort.



Eftersom jag har lite småskavanker sedan lördagens halvmara ville jag springa på ett bra underlag och bestämde mig därför att flytta min bekvämlighetszon vad det gäller löparbana (400m). Vad jag kommer ihåg har jag sprungit 25 varv (1mil) som längst på löparbana och idag tänkte jag springa längre.

Jag tror att dom flesta håller med om att det är fruktansvärt tråkigt och själsdödande att springa distans på en 400-meters löparbana. Det enda som kan vara värre är att göra motsvarande på löpband. Det enda riktigt positiva med löparbanan är just att all annan utomhusträning blir så fantastiskt rolig!

Jag vet att jag kan springa en halvmara utan några egentliga dippar medan jag alltid får en eller flera dippar med betydligt sämre km-tider på ett marathon. Dagens pass hade syftet att få kroppen att fortsätta springa trots att hjärnan ville lägga av. Planen var att springa i ett jämt tempo med en fart motsvarande 3:40 på ett marathon, d.v.s. 5:13 tempo. Med nummerlapp på brösten motsvarar den tiden ungefär min egentliga måltid på ett marathon som är 3:30.

Jag började med att springa till löpbanan i Väsby och fick därmed en uppvärmningsfas på 5,4km, därefter började jag springa runt runt runt. Redan efter 6 varv var jag beredd att ge upp men fortsatte varv efter varv på ren vilja på exakt 5:13-tempo som planerat. Fick till slut ihop 35  varv (14km) och var riktigt nöjd med mig själv. I ren glädje gjorde jag dagens 100 burpees, dips och lite räckhäv.

Förhoppningsvis är nu mitt pannben något tjockare......

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!