Vilken succe!

26 maj, 2013

Vaknade av att jag försov mig...eller ja klockan ringde aldrig. Egentligen ingen fara på taket då starten inte skulle gå förrän klockan 13.45. Men min plan var en ordentlig frukost i lugn och ro och hoppas hinna äta lunch i lagom god till innan starten. Hann dock äta frukost, både mycket och länge, men däremot så var lunchen en macka på stående fot strax innan start. 

Det här med Duathlon är en ganska rolig historia. Redan vid hämtningen av våra startbevis började jag ana oråd. Vi fanns med i listorna men vi hade inga startbevis klara så med nya startnummer knallade vi iväg och checkade in våra cyklar.  Vid incheckningen kollades att våra startnummer matchade med nummer på cykel och vår nummerlapp , bromsar testades samt att hjälmarna skulle vara godkända. No problemas. Efter lite macka och energidryck började vi gå mot starten men återigen stötte vi på en del frågetecken...för vart skulle starten gå? Där vi trodde att starten skulle gå fanns inte en kotte. Helt folktomt. Inte ens funktionärerna visste varav en man utbrast: "Duathlon?...går det också?...hade jag ingen aning om. Joråsattde...det kändes ju tryggt. 10 minuter till start och vi hade ingen som helst aning om vart 17 vi skulle ta vägen. PANIK!!!! Tillslut kom vår så kallade startledare och visade oss vägen...eh jaha jo men vi är bara 4 anmälda så det var ju inte så konstigt att vi inte hittade några människor. Tokskrattandes samlades vi, men det visade sig bara vara 3, jag, min duathlonpartner och en kille som huxflux hade gjort en efteranmälan bara så där. Starten gick samtidigt som Triathleterna men enligt speakern så var Duathlon för de som inte vågade bada. Sant! Detta innebar att när vi sprang så simmade dom 400 meter och sedan var vi ute på banan tillsammans. 

 

Vi 3 fega men tappra Duathloner

 

Etapp 1: 2,5 km löpning

De första kilometrarna är alltid jobbiga tycker jag. Solen stekte och det blev snabbt varmt. 2,5 km är inte särskilt långt så det gick fort. Sprang på 12.46 min vilket innebär ett tempo på 5.06 min/km. NÖJD!!

Etapp 2: 2 mil cykling

Cyklingen är ingen favorit och jag hade lite ågren dagarna innan och önskade helst av allt bort denna gren. Har inte tränat så mycket cykel eftersom knäna har protesterat, dessutom var det storm ute och bara det kändes tungt. JAG HATAR BLÅSTEN!!!

I mars skrev jag på vår andra blogg om mitt tidsmål på cyklingen och då lät det så här:

"Jag har satt ett mål att Duathlon ska göras på en tid helst under 1tim och 40 min. Det innebär att cyklingen max får ta 50 minuter, helst 45 minuter om jag får pressa lite till"

Cyklingen gick bra. Det var mycket backar upp och ned och det blåste massor. Däremot hade vi tur att ha motvinden i nedförsbackarna vilket gjorde att det inte blev någon direkt mjölksyra i uppförsbackarna. Totalt cyklade jag på 49.46 minuter och det innebär att jag faktiskt cyklade snabbare än mitt mål. Kände inte att benen var så där gigantiska och tunga som de varit när jag tränat cykling innan och kunde nog ha trampat lite snabbare. Men jag är NÖJD!!

 

Etapp 3: 5 km löpning

Pigg i benen, pigg i kroppen, pigg i hjärnan. Allt bara kändes så himla bra. Under löpningen kunde jag ha pressat på ännu mera för väl i mål så kände jag mig inte särkilt uttömmande och trött. Var bara glad och eurforisk. Sprang på 26.19 min, ett tempo på 5.16 min/km vilket är enligt mig mycket bra med tanke på 2 mils cykling i benen. NÖJD!!

 

Precis växlat från cykel till löpning igen.

 

Lite avslagen blev man iallafall

Effektiv tid 1.28.51. Med växlingen, som kanske tog lite onödigt lång tid så blev den totala tiden 1.32.49.

Helt galet. Så förbannat j-vla #%&(%€%&€%& - skitgalet. Slog målet med hästlängder och jag är nöjd...nä jag är mer än nöjd. Jag saknar fasiken ord över hur det känns!

Nästa år kör vi igen! Ska jag våga bada, ska jag våga på ett Triathlon?...återstår att se! 

 

 

 

 

 

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!