Magontlöpning

3 juni, 2013

Idag åt jag en räkmacka vid tolv. Sedan fick jag ont i magen. Sedan hade jag ont i magen till halv fem. Sen sprang jag. Jag kom hem. Jag har fortfarande ont i magen. Jag har duschat. Druckit vatten. Jag har fortfarande ont i magen. Jaja. Om det är matförgiftning borde jag väl märkt av det nu? Jag hade aldrig tänkt tanken om jag inte ätit just räkor, men av någon anledning kommer tanken på "matförgiftning" vid just räkor. Nej, jag har aldrig blivit det av räkor. Har sällan ont i magen och min mage tål det mesta. Men av någon anledning har jag riktigt ont. Typiskt på en så härlig dag! Tjugo grader varmt och solsken. Lagom motvind hela vägen och "knä-byxor".

 

Riktigt skön löptur annars! Försökte hålla nere tempo och puls. Lyckades visst sådär, ser jag i efterhand, men det var ändå en riktigt härlig tur. Inte jobbig.

 

På onsdag åker jag till New York! Mest för att hälsa på min lillasyster som är där som au pair, men även för att passa på att (som alla löpare, antar jag) springa i Central Park!

De säger att par blir lika varandra eller att "man blir som man umgås"... Jag har fortfarande inte packat till min New York-resa, till exempel. Planet går tidigt på onsdag morgon. Hade jag varit som jag var innan jag träffade E hade jag varit färdigpackad för en vecka sedan. Nej, det är kanske att ta i men jag hade absolut inte gjort som igår. Jag tittade på resväskan. Jag tittade på garderoben, min träningsväska och på resväskan igen. Och så tänkte jag "jag orkar inte, jag gör det imorgon". Det hade inte hänt förut. Jag hade varit stressad. Och idag, när det är måndag och jag är upptagen till klockan åtta imorgonkväll och "idag är min sista chans att hinna packa" hade jag också varit stressad. Men det är jag inte. Och i ärlighetens namn; Hur mycket kan jag glömma? Löparskorna ska med. Syrrans godis från en kompis ska med. Tandborste ska med. Lite underkläder kan vara trevligt. Resten kan jag ju faktiskt lösa på plats. Ingen panik. Jag har skrivit ut biljett och ESTA, för säkerhets skull. Jag vet var mitt pass ligger (Jo, jag har plockat fram det, så att jag vet var det ligger. Provisoriska pass har jag köpt för många redan...) Men annars måste det vara lugnt. Det finns som sagt inte mycket som inte går att lösa på plats.

Detta är en sida av E jag är glad att jag tagit till mig. Jag tror att jag är trevligare nu än innan. För, ärligt talat, - hur fel kan det gå? Och det är ju massor av tid kvar! Hela kvällen ikväll, trots tvättstugan. Och hela kvällen imorgon, trots att jag fram till klockan åtta befinner mig i Slottsskogen tillsammans med Göteborg Running Club som gärna får köra slut på mig så att jag sover hela flygresan på onsdag. Ska även passa på att prata med Garmin (som ska vara med imorgon) om varför i hela fridens namn min klocka är så nedrans seg på att hitta stateliter!

 

Nu ska E proppa i mig pizza och "tvinga" mig att kolla på "Game of Thrones". Eller är det tvärtom? :)

Gilla:

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!