Början på något nytt

17 februari, 2016

I mitt jobb som ledare är jag van att sätta tydliga och mätbara mål. Samma i mitt privatliv. Jag älskar känslan av att få bocka av dem ett efter ett.

Träning i någon form har alltid varit ett naturligt inslag i mitt liv men oftast i en bekväm form där man inte blir allt för svettig på ryggen. Ja, jag erkänner, jag är lat. Löpningen fann jag sent i livet och hur mycket jag än älskar känslan av endorfinerna, att nöta asfalt, vinden mot ansiktet och den meditativa lunken när jag i sakta mak tar mig runt så brottas jag med min tråkigt lata inställning. När jag nu sitter här och skriver tänker jag att jag måste vara galen som har bjudit in dig till att följa mig på min resa mot NY Marathon 2017.

Det finns ingen explosivitet i min löpning. Säger någon åt mig att öka takten så går jag i baklås. Det ska vara njutbart och korta expolosiva pass i form av intervaller är inte njutbart alls enligt mig. Nödvändigt ibland har jag förstått men jag kan villigt erkänna att det inte blir ofta. 

Jag blandar upp min löpning med allsidig träning i form av styrka och cykel och just nu följer jag ett strikt schema för att stärka min kropp inför det långa marathonloppet nästa år. Med mig i bagaget har jag ett antal millopp samt halvmaran och i mitt huvud finns inga som helst tveksamheter om att jag kommer att lyckas för just den inställningen är det inget fel på! 

 

 

 

 

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!