Ska jag våga? Bäst att låta bli. Varför? Jag har typiskt nog glömt mitt PULSBAND och mina LÖPARBRODDAR! Och jag som laddat med ett lass våfflor och mental pepp för att våga mig på att öka upp distansen på långpassen igen. Bäst att hoppa över. Vill inte springa utan mitt kära pulsband då jag inte vill riskera att dra upp pulsen mer än till ett medel på max 140 slag (ca 70% av min maxpuls) under ett långpass. Samt då grusvägarna där jag befinner mig just nu lämpar sig allra bäst för sparkåkning.
Men vad är detta? Ska jag som vill njuta av min löpning ställa in ett pass för att jag inte har möjlighet att visuellt övervaka pulsen? Solen skiner, jag är ledig och min kära hustru ska också ut på ett pass. Barnen är med morföräldrarna. Skärpning Magnus. Varför inte passa på att ta det riktigt vackert. Ett gott pass med njutning och inte springa så fort att jag riskerar att halka utan broddarna. Sagt och gjort. Ut och njut!
Hur blev det? Blev det ett dåligt pass? NEJ! Absolut inte. Det blev ett fint bra pass! 10k i ett härligt tempo på 8,08/k. Fick alltså till ett kort långpass tidsmässigt utan att halka en enda gång och utan PULSBAND. Och framförallt - jag mår så bra just nu.
När man pratar om intervallträning inom löpning brukar man dela upp i korta och långa intervaller. Definitionen för vad som är kort eller långt är olika men för vanliga motionärer brukar jag dra gränsen vid 4 minuter...
Olika typer av intervallpass är perfekt träning för att flytta gränserna framför oss. Men det finns mycket att tänka på och många olika variationer när det gäller intervaller.
