En trött och hungrig onsdag

24 februari, 2016

Viss dagar är bara så för mig, det spelar ingen roll hur mycket eller vad jag äter, det blir inte tillräckligt. Kroppen suger åt sig allt och skriker efter mer.
Idag var en sån dag. Sparkade igång 5.30 för att cykla ett teknikstyrkepass efter ett snabbt toabesök. På toa blev jag sittande i Facebooks mentala frizon innan jag upptäckte att klockan redan var 5.45 och jag fortfarande var lika trött som när frun petade mindre trevligt på mig då klockan ringde (jag sover med öronproppar, hon har sovmorgon, klockan ringer 5.30...)
Dagens cykelpass var oerhört segt, fick tvinga mig igenom teknikintervallerna i rätt W-zon, normalt ligger de i övre kanten. I vilan mellan intervallerna var det inga problem att hitta zon1, vilket brukar vara svårt annars.

Kom igenom passet, två äggmackor till frukost, dusch och iväg till jobbet.
Vissa dagar är frukostbuffén mer uppskattat än andra och så var det idag. Jag undrar hur lång tid det tar innan kollegorna börjar vänja sig vid mina frukostportioner och de som inte vet vad jag gör på fritiden undrar nog var allt tar vägen eftersom jag väger in på ca 70-72 kg på 180 cm. Och ibland när jag funderar på om jag tagit FÖR mycket mot vad som ser rimligt ut räcker det att kolla hur mycket som kasseras...
Nåväl.

Väl hemma efter en arbetsdag med ökad trötthet slog tröttheten till rejält efter middagen och jag funderade på hur simpasset på kvällen skulle gå. Hade det varit vilket annat pass som helst hade det blivit antingen återhämtningsjogg eller promenad eller zon 1-2 på cykeln. Gym hade jag hoppat helt.
Men det är konstigt, ju tröttare jag är innan ett pass i vattnet, desto bättre verkar det gå av någon anledning. Kanske är jag mer avslappnad. Eller så tänker jag mer på tekniken istället för att simma så fort som möjligt. Men idag hade jag inga större tankar om mig själv och hoppades in i det sista på ett lugnt teknikpass. Det blev tvärtom, ett konditionspass väldigt nära min tröskel.
Men det gick vägen och jag kände mig relativt pigg genom hela passet. Visslade in i duschen tillochmed. Endorfiner och dopamin är bra skit. Simmade första gången med paddlar på en dryg månad vilket kändes helt ok så jag gissar att den är läkt. Ska såklart passa mig för överansträngning igen men på rätt väg.

Och nu är det snart dags att sova. Ledig dag imorgon. Hoppas jag kan sova ordentligt, tror jag behöver det. Undrar förresten om det finns något mer att äta...?

Gilla:

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!