Småstadslöpning vs storstadslöpning

16 augusti, 2012

Var föredrar ni att löpträna? Ensamma ute i skogen eller på fartfyllda vägar inne i stan?

Under den här sommaren i Sverige har jag testat på lite allt möjligt. Här kommer recension och betyg:

Folktomma grusvägar och skogsstigar i Hälsingland och i Småland. De har sin tjusning, helt klart! Naturen är vacker. Det är fridfullt. Man blir ett med löpningen och med musiken i ipoden. Då och då möter man någon annan som är ute på promenad eller springer och då hälsar man. Japp, det är precis så man gör när man är ute och springer i småstäder och visst är det trevligt. Annars är det enda sällskapet man har en hel del ilskna broms, hungriga myggor och lekande trollsländor.

Så har vi ju Stockholm. Som jag nämnt tidigare är det underbart hur natur och folkfyllda löparvägar slingrar sig mitt inne i huvudstaden. Och varje gång jag sticker ut blir jag nästan lika förvånad över hur trendigt det här med löpning faktiskt är. Det spelar ingen roll om man är ute på morgon, lunch eller kväll – det känns nästan alltid som att man är med i ett motionslopp. Vissa spurtar förbi så att det fläktar, andra lunkar och många går, men alla rör på sig och det är underbart att se!

Småstadslöpning: 4 av 5
Stockholmslöpning: 5 av 5

Det får bli mina betyg för den här sommaren. Senaste dagarna har jag sprungit Djurgårdsvarvet och där trivs jag som allra bäst.

 

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!