Måndag: Backintervaller

20 augusti, 2012

Startade morgonen med den nionde hotellfrukosten i rad. Låter ganska lyxigt, eller hur? Lax, skinka, olika sorters bröd, melon och ägg, men till slut tröttnar man faktiskt lite. Saknar nästan att äta min egna frukostgröt framför datorn. Rutiner kallas det, men snart så!

Ganska snart efter frukosten stack jag ut. Trodde att det skulle vara för tidigt inpå, men det gick lysande. Jag har oftast inte det där behovet av att vänta i två tre timmar innan jag kan träna, även om det kanske är det optimala för kroppen.

Igår vilade jag helt, men idag var det dags för att svettas igen. Ett mjölksyrapass utanför behaglighetszonen men som ändå är kul, varierande, ganska mysigt, inte alltför plågsamt och framförallt endorfingivande. Ett sådant pass som man vill sätta sig ned och uppdatera träningsbloggen direkt efter man sprungit med svetten hängandes i pannan.

Sammanlagt cirka sju kilometer i hög fart. Men efter tre kilometer stannade jag till vid en backe. Yes, ni hajjar, backintervaller! Sprintade upp, joggade ned, 10 gånger. Sedan fortsatte jag att springa hem med, som ni nog kan förstå, blytunga ben. Det är då man bara ska pressa, fortsätta, hålla ifrån de som vill springa om och plöja på, trots att det svider, bränner och känns tungt. Jag sprintade ur behaglighetslunket och njöt av det. Efter ett sådant pass sitter endorfinerna i hela dagen (och kvällen!)

 

Gilla:

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!