Trochanterit och kortisonspruta

22 augusti, 2012

För över ett år sedan började jag få väldigt ont i min högra höft. Ett tag var det så illa att jag fick avbryta mina löppass och halta hem. Det gjorde så ont från knät till rumpan att jag inte visste vart jag skulle ta vägen. Ca 2 månader till Kalmar Järnman och jag kunde inte springa? Förra sommaren gick jag till 2 naprapater, både knäckte lös mig och sa att troligtvis satt problemet i ländryggen. Vila var den bästa medicinen sa dom. Men jag blev inte bättre. Jag genomförde alla tävlingar jag hade tänkt, men med smärta. Jag hade ont till och från hela hösten och kunde endast springa korta rundor, mest för att jag var rädd att få så ont igen. 

Sen kom januari och jag fick nys om en naprapat som gjorde utredningar med ultraljud. Jag gjorde då ett sista försök att få hjälp och bokade en tid. Den naprapaten ställde diagnosen Trochanterit. Trochanterit är en form av höftledsinflammation. En inkapslad inflammation som inte försvinner av sig själv. Hur länge jag hade haft den vet jag inte, men jag tycker att jag haft problem med min höft sen jag sprang en halvmara i Halmstad sommaren 2010. När min naprapat tryckte på en punkt en bit ned på utsida lår/höft/rumpa så skrek jag, det var där det satt! Som behandling rekommenderades stötvågsbehandling, med pga min studentekonomi så bestämde jag mig för att gå på läkarnas alternativ, kortisonspruta. I mars 2012 fick jag min kortisonspruta i höften och har varit mycket bättre sen dess. Jag är fortfarande stel och kan känna viss smärta ibland när jag springer mycket. Men om jag jämför med smärtan jag kände förra året så går det inte ens att jämföra smärtan. Dom säger att man ofta behöver fler sprutor, men för mig räckte det med en.

Så här skrev jag i min blogg den 25/1 2012, vilket ger en bra bild om hur jag kände då:

"Min höft har krånglat länge. Problemet är att jag inte vet vad det är. Smärtan sitter på utsidan av höften och smärtan är fruktansvärt svårt att beskriva. Det  känns som att jag vid varje steg sliter på höftleden. Det känns som att jag "hänger" upp hela benet på höften som är som en svag spik som inte riktigt orkar hålla den uppe. Smärtan kommer oftast när jag är ute och går, springer långt (hastighet spelar ingen roll), i uppförsbackar (intervaller fungerar) och i trappor. Smärtan kommer alltså oftast vid lågintensiv träning. Är det någon som känner igen sig? När jag pratar om min smärta så börjar jag till och med bli osäker, sitter det i höften? Där höft-utsida lår-rumpa-ljumske möts, där sitter det. 
 
Jag har testat att vila, har fått massage, varit hos en naprapat... Behandlingarna där gör så att jag blir mindre stel och mer rörlig, men dom tacklar tyvärr inte det egentliga problemet. Problemet är ju att jag inte vet vad det egentliga problemet är, så jag vet heller inte vad jag ska göra för att det ska bli bättre. Jag är trött på att alla säger att man ska vila. Vadå vila? Jag vilar mer än gärna om jag vet att jag blir bra. Men att vila för att bli bra tills man börjar träna igen? Då känns ju vilan helt onödig. 
 
Idag är det jag mot gråten. Varje dag med mer eller mindre smärta gör att jag springer ifrån min dröm. Jag kommer aldrig bli bra med en dålig höft. Vet jag att jag aldrig kommer att bli bra så är det här satsningen inte värt det. Men vem kan hjälpa mig? Vet man inte vad det är som leder till smärtan så vet man ju inte heller vart och vem man ska boka tid hos? Naprapat, sjukgymnast, kiropraktor, läkare..?"
 

Mitt svar på problemet blev en kortisonspruta. Den kortisonsprutan gav såna resultat som jag inte ens kunnat drömma om och det kostade mig 80 kr! 80 kr! Efter alla tusenlappar jag lagt ner på annan behandling..

Nu har jag bestämt mig för att ta ett ytterligare krafttag för att slippa problem i framtiden. Så idag hade jag tid hos en sjukgymnast. Jag är väldigt stel och orörlig så Johan knakade ut mig och hittade bland annat en överaktiv höftböjare (och jag som trott att jag haft ont i äggstockarna!). De närmsta veckorna kommer vi att fortsätta vårt arbete med utredning och lägga upp ett träningsprogram.

Igår gjorde jag ytterligare ett grymt löppass. 9,6 km med ett snitt på 5:00/km. Vad har hänt? Kan jag lyckats pricka formen så bra till Tjörn den 1 spetember? Det vore fantastiskt.

 

Sophie

Gilla:

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!