Genrep

23 april, 2016

Ytterligare några dagar har passerat där jag inte har levt upp till planerna i min träningskalender. I torsdags fick jag tyvärr byta ut ett efterlängtat cirkelpass mot ett jobbmöte. Igår kände jag att det var klokast att hälsa på naprapaten istället för att springa. Hon knådade min stela nacke och mina stumma vader ordentligt. Det var fruktansvärt, som alltid. Men det känns ju bra efteråt.

Under våren har Magnus och jag pratat om att det vore kul att ställa upp i det lokala loppet Ältasjön Runt som gick av stapeln idag, men fram till igår hade ingen av oss gjort slag i saken med anmälningen. Eftersom jag inte riktigt är helt nöjd med hur kroppen känns så var jag osäker in i det sista. Fast igår kväll efter jobbet bestämde jag att det faktiskt vore både roligt och nyttigt att boka in ett lopp för att testa tävlingsfarten inför Göteborgsvarvet.

Det är konstigt hur jag påverkas av att springa med en nummerlapp. Ok, jag var inte riktigt lika nervös som jag brukar bli, men likväl blev det bra många fler toalettbesök på morgonen än vanligt... Sen går man där och känner efter. Kroppen känns liksom aldrig så stel som precis innan starten på ett lopp. Under uppvärmningen kunde till och med Magnus se hur jag faktiskt HALTADE för att det fortfarande kändes så knasigt i vänster vad.

Egentligen hade jag tänkt att mitt mål skulle vara att springa de cirka 13(,3 ?) kilometrarna på en timme och fem minuter, alltså högt önskad tävlingsfart på Göteborgsvarvet. Magnus sa att han bara skulle lunka runt (hm visst). Vi ställde oss tillsammans på startlinjen och bestämde oss för att hålla ihop och ta det easy.

Det kluriga var att starten för både det kortare loppet (ett varv runt sjön istället för två, 7 kilometer) och det längre loppet gick samtidigt. Det var flest deltagare på det förstnämnda och som bekant springer man oftast lite snabbare om det är en kortare distans. Det kändes som vi startade i lite väl högt tempo för att orka runt någorlunda bekvämt. Efter ungefär två kilometer påminde vi varandra om att det kanske inte var så smart att stressa med resten och vi försökte hitta vårt eget tempo.

Det gick bra. Jag slutade titta på min klocka någonstans efter fjärde kilometern och försökte hitta min tänkta tröskelfart för halvmaran. Magnus var hela tiden strax bakom, bredvid eller något steg framför. Jag började slappna av i steget och började njuta av loppet. Bansträckan passade mig: en fin mix av asfalt, grus och mjukare skogsstig med några små-elaka backar ibland. Vädret var bra för löpning också. En aning kallt, men torrt.

Efter första varvet var jag säker på att det skulle funka att hålla samma tempo hela vägen i mål. Sånt är bra för självförtroendet. Endorfinerna gjorde sitt och så började jag fokusera på att försöka plocka en löpare som sprang några meter framför. Jag lyckades. Sånt är också bra för självförtroendet. Så det vara bara att börja sikta in sig på nästa. Och nästa. Med ungefär tre kilometer kvar hade jag en tjej i sikte som började se lite trött ut. Kom i fatt. Låg bakom och lät henne dra lite till. Kände mig stark och kunde dra ifrån. Det var där jag började kämpa. För nu ville jag ju inte tappa någon placering och krokna. Det var bara att bita ihop. Det höll. Avslutade med en riktigt stark spurt. Återigen bra för självförtroendet.

Det visade sig att jag kom i mål på 1:02:59. Över förväntan. Magnus kom i mål stax efter, på 1:03:30. Jäkligt bra lunkat må jag säga. Enligt honom så höll jag en jämn femminutersfart till strax efter milen. Ett väldigt skönt formbesked trots allt, såhär månaden innan årets riktiga premiärlopp. Men ni kan vara säkra på att jag har glömt hur bra allt kändes idag när jag ska nåla fast Göteborgsvarvets nummerlapp på tröjan...


Avslutningsvis måste jag säga att man blir allra gladast av att se alla barn som var med och sprang. Så otroligt mycket energi och löparglädje!
Och jag hade inte haft en chans mot vinnarna. Alla föds inte med samma goda löpargener kan man säga. Döttrarna Szalkai visade minsann hur ett snyggt löpsteg ska se ut :-)   

Taggar

Ältasjön RuntGöteborgsvarvettävlingsfarttröskelfart

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!