Fusk!?

4 december, 2016

I helgen blev det ett kärt återseende för mig då jag har träffat mig tidigare löparkompis, d v s dotterns tidigare hund Tila, en 7-årig doberman. Efter nästan 8 timmars bilfärd var vi framme i Knohult (!) och hon och jag gav oss ut på en efterlängtad löptur i mörkret på en helt okänd plats. Det var som om vi aldrig varit ifrån varandra och hon visste precis vad som förväntades av henne och vad vi brukade göra.

Att springa med en stor doberman som inte vill annat än att komma framåt kan nästan räknas som fusk tycker jag, i alla fall när det handlar om tidtagningen. Nu kom jag upp i kilometertider som det var länge sedan jag lyckades med. Inte någon gång utan henne om jag ska vara riktigt ärlig. Hon lärde ju mig på den tiden det begav sig, att det är hur lätt som helst att öka i uppförsbackar för det gör hon och då gör jag det  också oavsett om hon är med eller inte. (Om jag inte är så trött att jag knappt tar mig upp då) Och nu vet jag att jag fortfarande kan springa fort om det är någon som "drar" tillräckligt. Frågan är vad det ska vara om inte hon är med men det är en annan fråga:)

Jag förstår inte hur det kunde gå så fort som det gjorde när vi sprang på en för mig helt okänd plats och helt utan gatubelysning för detta var ute på landet, verkligen ute på landet. Jag fick låna en pannlampa så jag kunde se om det var några isfläckar men sen såg vi inget utan det var bara en massa ljud som hördes. För mig helt okända ljud eftersom det var en miljö jag inte är van vid. Men som sagt var, är det något jag kan från karateträningen så är det att försvara mig! För det hade jag fått göra om det hänt något för Tila skulle inte göra det då hon är alldeles för snäll.

Idag har jag oerhörd träningsvärk eftersom det blev en lång löptur igår och i ett tempo som det var ett tag sedan jag lyckades komma upp i. Jag har i alla fall kommit ut idag också efter som jag ju har bestämt mig för att springa varje dag och på vilodagarna byta om och ge mig ut och springa i minst 1-3 kilometer. Från början trodde jag att jag skulle hålla ett promenadtempo men det gick faktiskt fortare än det brukar och det trots träningsvärken. Det är kanske Tilas förtjänst det med. Nu är 30 dagar avklarade. 30 dagar med löpning varje dag.

Min fundering nu är om jag känner någon som har en hund att låna ut för jag "fuskar" gärna genom att låta en hund dra mig framåt.

 

Gilla:

Senast bloggat

Gilla Allt om Löpning på Facebook!