Från distans till sprint!!!

11 december, 2016

Jag har nu klarat av 37 dagar av 100. Dag 50, d v s halvvägs, infaller på julafton. Det känns ibland lite motigt att byta om och ge mig ut men när jag väl kommer ut är det inte några problem. Det går väldigt lätt att springa. Jag har alltid haft oerhört svårt med motivationen de första kilometrarna. Vid kilometer 3-5 brukar jag fundera varför jag gör detta, varför löptränar jag? Kilometer 6-8 brukar aldrig vara några problem. Jag skriver brukar för nu har det blivit så att jag inte springer så långa pass längre (!) Förra helgen när jag sprang med Tila (Till Malin om du läser så springer jag med midjesele och hon har sele. Det underlättar för oss båda) sprang jag nästan en mil. Tidigare, innan jag började med mina 100 dagar med löpning, sprang jag över en mil varje söndag. Det känns som väldigt länge sedan nu. Det blir mest korta pass som kan räknas till vilodagar. Det blir några pass strax över 5 kilometer men de är inte många. Jag som alltid har varit en långdistansare i ett lugnt tempo har nu övergått till sprint men enbart när det gäller distansen och inte på tiden det tar:) I min ungdom sprang jag 60 meter väldigt fort men det var nästan 45 år sedan. Tänk vad tiden går.

Samtidigt känner jag att jag saknar de längre loppen. Jag kör på som nu fram till julafton och dag 50 för att sen försöka med både ock, både distans och sprint (!) Jag vet inte hur det kommer att gå men då finns det några röda dagar och så har jag semester i två dagar. Årets jul- och nyårshelg är ju tyvärr en arbetsgivarhelg med väldigt få röda dagar som infaller på en vardag. På julafton anordnas ett välgörenhetslopp i Borlänge som jag funderar på om jag ska anmäla mig till. Roberto Vacchi och Daniel Thynell arrangerar tillsammans och behållningen går till kvinnojouren. Bra initiativ tycker jag.

I morse vaknade jag upp till en helt vit stad. Snön har nog fallit hela natten. Jag hade planerat att jag skulle springa ett långlopp idag så som jag gjort i många år på söndagar men efter att ha haft en Nobelbankett och när jag fick en inbjudan om att följa med på julmarknad insåg jag att det "nya" livet nog får börja imorgon måndag:) Det blev med andra ord ett kort pass idag också men konstigt nog gick det fortare än vanligt och det utan att det märktes på annat sätt än att klockan sa mig att det gick fort.

 

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!