Första hårdare simpasset på länge

10 januari, 2017

Ok, så förutsättningarna var sisådär:
Trött efter jobbet. Träningsvärk från gårdagens chins och bänkpress. Inte simmat ordentligt på länge.
Samtidigt var det ett ganska snällt pass: negativ stege (där varje del blir kortare och kortare ) på rimliga starttider för att inte hjärtat ska hoppa ur kroppen.

Smyger in några minuter för sent så alla är redan igång och verkar ha fullt upp, ingen har tid att förklara vad som simmas.
Insim med fenor med start-tid har en tendens att gå lite för fort för att jag ska gilla det men nu är det bara att hänga på.

"50or teknik" får nån ur sig så det är väl bara att simma tills ledet stannar.
Jag känner rätt fort att det ändå känns rätt bra; axlarna är med och är rätt mjuka och greppet sitter åtminstone okej i vattnet.
Jag kör lite sammansatt,  "fingrar-i-vattnet" och "3-dutt". Jodå, det känns ok. Kul. Nu kör vi.
Vi är 5 stycken på min bana och jag värderar mig som nummer fem här idag. Startplats: Längst bak.
Första distansen är 250 m, start 5:00. Lugnt med tid. Efter 9 av längderna är jag ifrånsimmad av ALLA på min bana med nästan en hel längd. Vafan!? Då har jag ändå inte slösimmat, utan simmar zon 3.
Snacka om dålig dagsform i musklerna.
Efter några fler delar av pssset kommer 15-åringen längst fram på att det är för snälla tider.. Starttiderna är för långa.
Eller hur, de passar mig perfekt...
Simningens hiarki är lika enkel som hård: snabbast bestämmer.

Jag orkar faktiskt bita mig kvar och hinner in på alla start-tider även om några bara är med 5-6 sekunders marginal. 75:or är inte min grej...
Och ju längre in i passet vi kommer känner jag att hjärta/lungor orkar, det är musklerna som är den svagare länken idag. Föga oväntat. Men ändå ett skönt kvitto på att jag ligger rätt i ansträngning.
Jag kan inte veva mer än jag gör för då faller tekniken och jag trycker så hårt jag orkar när jag har greppet i vattnet. Ligger rätt i ansträngningen. Kan bara inte simma snabbare idag.

Att jag hoppade avbadets sista halva beror på att jag kände att tekniken började falera och då är det ingen ide att fortsätta, blir inte bättre sv att göra fel bara för att plocka in några meter till, samtidigt som obehagligt bekanta nyp i framsida lår, baksida lår och vader kom allt tätare.
Idag väljer jag att se det som att det var de andra på min bana som var snabba, inte jag som var långsam. Så hatten av till Andre, Paula, Per och Magnus, bra simmat idag!
Och ni andra som var i vattnet med såklart, jag har bara dålig koll på er :)

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!