helt slut!

17 juli, 2017

Igår, söndag, var det dags för veckans långpass. Jag åkte, som jag brukar på söndagar, till Hemlingby och började  löpa i milspåret. Jag funderade över om jag skulle välja att springa en distans eller en viss tid. Båda har sina fördelar. Om jag springer t ex 2 klocktimmar gör det inget om jag går några minuter mitt i passet. Det gör det i och för sig inte om jag springer en distans heller men det är inte lika lätt (eller svårt) att bestämma sig för att gå om jag är trött när jag springer en viss distans för då vill jag ju bli klar så fort som möjligt även om jag är en långsam löpare.

Nu hann jag precis bestämma mig för att jag skulle springa i minst två timmar och när milspåret var avklarat skulle jag ta ett annat spår, 6:an eller 5:an men troligtvis 6:an eftersom 5:an och milen är samma spår de första två kilometrarna och när jag bestämt mig då tog jag helt slut. Efter 45 minuter klarade jag inte av att lyfta fötterna. Jag var inte ett dugg trött i knoppen och inte heller i kroppen. Inte ens benen kändes speciellt tunga men att lyfta dem gick inte. 6-8 kilometer brukar vara de allra bästa men nu var dessa en pärs. Det var bara att inse att det var dags att promenera en stund tills fötterna gick att lyfta igen.

Problemet var att det inte gick att börja springa igen. Jag hade fullt sjå att ta mig upp för backarna när jag gick och att då börja springa i dem var inte att tänka på. Inte gick det att springa nedför heller då jag inte orkade lyfta benen och milen är ett terrängspår. Då hade jag ramlat som en fura och det kändes lite onödigt. Det slutade med att jag enbart tog mig runt milspåret så det blev varken den tiden jag tänkt mig eller den distansen jag ville. Jag har visserligen varit trött under vissa lopp tidigare men inte på detta sätt. Jag vet inte vad som hände och jag undrar hur det blir imorgon tisdag när det är dags för nästa löppass. Kroppen eller knoppen försökte kanske säga mig någonting, vad vet jag men obehagligt var det!

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!