Winter100 - tävlingsrapport Del 1

28 november, 2012

Tävlingsrapporten har jag delat upp i två delar. Börjar nu återhämta mig efter helgens bravad. För de som inte vill höra om lera, skavsår och mörker kan sluta läsa nu.
Ni fortsätter, trevligt! Fredagen var en resdag. Jag och en annan svensk kille, Marcus skulle resa tillsammans och tänkte att om vi tar ett tidigt flyg kan vi få en dag i London innan vi skulle vidare. Då verkade det som en bra plan, men när klockan ringde 04.20 för att hinna till flyget som skulle gå 07.10 kändes planen riktigt värdelös faktiskt. Det var bara att kliva upp och hoppa på nattbussen in mot stan. Efter en timme var jag på flygplatsen. Där mötte jag upp kompisen och vi checkade in tillsammans. En snabb kopp kaffe hanns med innan vi bordade planet.
Väl framme i London tog vi oss till Paddington Station och lämnade väskorna, vi skulle ta ett tåg därifrån senare. Vad han vi med i London då? Jo, lunch bestående av friterad mat, en sportbutik och två löparbutiker. Vi ville spara benen och ingen hade några andra önskemål, så vi hämtade våra väskor och hoppade på ett tåg som tog oss till metropolen Streatley. Streatley är en by som är i hopväxt med en annan Goring, visade det sig. Jaha, vilket håll låg hotellet? Vi slog följe med en engelsman som skulle till samma hotell som vi.Det var en pratglad kille som också skulle springa. Efter 10 minuters promenad kom vi fram och hotellet låg idylliskt vid Themsen. Checkade in och började ordna med utrustningen. Åter igen beslutsångest, långa eller korta thigts. När det mesta var ordnat gick vi ner till pubben på hotellet och kollade vad de bjöd på i matväg. De fick bli en hemmagjord hamburgare och kolhydratrik vätska till det. När vi satt och snackade kom ytterligare en svensk som skulle springa Winter 100, Daniel. Han slog sig ner och diskussionerna var bara runt löpning vi bordet. 21.30 lade jag mig och somnade direkt..
Jag vaknade av klockan 07.00, jag hade sovit oavbrutet 9,5 timmar, helt ofattbart för en småbarnsförälder! Ner och käka en rejäl engelsk frukost, för att sedan gå till tävlingscentret som låg ett kvarter bort. Vi fick nummerlappar och snackade lite runt hur det funkade med vatten mm. 1,5 timmar kvar till start svirade vi om till tävlingskläder, borstade tänderna(som vi inte skulle göra närmaste dygnet) och checkade ut. 09.30 var det tävlingsmöte. Där informerades det att om att på grund av senaste veckans oväder hade delar av banan översvämmats då Themsen svämmat över. Sträcka 1 som skulle gå norr ut längs Themsen hade dragits om och man skulle följa delsträcka 3.s bana delvis och köra en specialare fram och tillbaka två gånger. när man informerades om detta kom det information till tävlingsledningen att även delsträcka 2 är helt ändrad, redan några hundra meter från tävlingscentret var leden översvämmad. Omtag ytteligare, andra delsträckan skulle springas på samma bana som delsträcka 3. Nu blev det rörigt, sträcka ett var en specialare tur och retur två gånger till en kontroll, delsträcka två och tre körs på delsträcka tre.s bana och delsträcka fyra var orörd. Det skulle bli ett 100 mileslopp, även om sträckningen inte var den ursprungliga. På tävlingsmötet informerade man om en parralell tävling som pågick, Piece  of string fun run. Hemsidan marknadsförde den som wärldens mest meningslösa lopp.15st utvalda hade startat vid midnatt och var ute och sprang i samma område. De sprang i loopar från tävlingscentret. Men det annorlunda var att de inte visste hur banna såg ut och hur långt de skulle springa. Varje gång de återkom till tävlingscentret efter genomförd runda, fick de en ny uppgift. De visste inte om det var den sista, om det var fem kvar eller om de var klara. En mentalt knäckande tävling. En av dessa löpare kom faktiskt in under mötet. Vidare presenterades 5st andra löpare. Centurion running som anordnar Winter 100 anordnar titalt fyra stycken 100 mileslopp under året. Om man genomfört samtilga deltävlingar under 24 timmar vardera och erhållit bältesspänne får man ett Grand Slambälte, stor som en assiett. Det var fem styckensom hade chans på det. 
10 min till start, var allt med? Funkade vätskeblåsan eller var det stopp i slangen? Hade jag knytit skorna lagom? Tankarna flög genom huvudet.

Slut del 1

Bilder:

Bältesspännen

En översvämmad Themsen

Daniel och Marcus innan start

 Jag innan start

Taggar

UltraWinter100

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!