Mats Nord

Bor i Stockholm mer fru och två barn. 2001 började jag med löpträning kontinuerligt. 2004 sprang jag mina första två bergsorienteringslopp, FEMM i Sverige och KIMM (numera THE OMM) i England. De senaste åren har jag kört ett antal ultarmarathons också, som längst 100 miles (161km).

Mats Nord

Sörmland Ultra Marathon

15 oktober 2012 | Bloggar – Mats Nord

Kvällen  innan loppet kände jag att jag hade koll på läget och var inte speciellt nervös. Tog ett glas vin och en skvätt rom med frun och njöt av kvällen. Det blev en tidig morgon med vår morgonpigga dotter, inte helt optimalt men vad gör man. Det blev en mysfrukost med familjen för att sedan skynda iväg. På väg mot pendeltågen dubbelkollade jag tidtabellen. Fan, jag har kollat fel!! Jag var ute i god tid så jag skulle hinna  även om det skulle strulade. Planen var att vara vid startområdet strax efter 9.00, för att starta tävlingen 10.00. Nu blev det 9.25 istället. När jag äntligen var framme var det en del bekanta ansikten jag mötte vid nummerlappsutdelningen, bland annat Marathonmia. Hon och jag har sprungit många mill tillsammans, både på träning och tävling. 2011 sprang jag Mia och min jobbarkompis/ultralöpare TEC100 tillsammans. Planen var att springa hela loppet ihop men på grund av vissa problem fick Mia bryta.  Tanken var ju att kunna ta det lite lugnt, fixa med utrustningen och snacka med bekanta. Istället var det bara att byta om, givetvis korta tights och klubblinnet. Sedan lämna väskan och ta sig till starten.  Där träffade jag ett antall bloggare och twittrare som jag delvis träffat tidigare, kul. En kortare genomgång från tävlingsledningen och sedan bar det av. 

Banan började med en sväng på ett elljusspår, lättsprunget och bra för att komma igång. Det var ca 160st löpare (har jag för mig ), men upplevdes aldrig trångt.  När elljusspåret var klart började Sörmlandsleden. Jag började komma in i komforttempot och lunkade på. Började småsnacka med en kille som sprungit ett antal gånger, med pers på 4.10. Vi höll samma tempo och någom kilometer senare kom vi ikapp en kille till som höll vårat tempo. Det slutade med att vi sprang tillsammans ca 30km. Det är fördelen med ultralopp, man springer i snacktempo och kan då ha det trevligt under tiden. Kilometrarna flöt på, fick släppa killarna några kilometer när jag stannade och knöt om ena skon. Passerade första vätskestationen efter 17km. Lite vatten och en bullbit, för att sedan köra vidare. Fram tills dess hade det gått väldigt lätt. Vi tufsade på och den erfarna killen ledsagade oss och berättade vad vi skulle möta på under nästa delsträcka.nu var det mestadels grusväg grusväg som väntade oss. Båda grabbarna hade sprungit TEC50  och kommer köra TEC100 nästa år och vi snackade en del om det loppet och andra häftiga lopp under tiden. Den berömda asfalten kom, som många sagt tar kål på benen. även om skovarel hade blivit tunna och med minimal dämpning funkade det bra tyckte jag. Väl framme vid nästa vätska vid 25km fylde jag på min flaska och tog en bullbit.Jag och mina två följeslagare var snabba och effektiva vid stationerna, vilket gjorde det lätt att komma igång igen. vi fprtsatte och nu blev det ännu mera grusväg och framför allt asfalt. Jag såg det som en transportsträcka och funderade inte så mycket på det. vid 34km kom nästa vätska. jag tog lite sportdryck och åter igen en bulle och unnade mig att gå¨upp för backen som låg direkt efter stationen och in i skogen igen. 16km kvar och nu började loppet sede den erfarna killen. Vi pinade på och efter någon kilometer släppte den tredje killen oss. Energimässigt kändes det väldigt bra, krafterna fanns där och benen svarade bra så jag tryckte på. Den sista killen fick lov att slå av på tempot något, så jag körde på. 15-20 meter framför mig hade jag en blå rygg som jag jagat ett tag. Kom ifatt honom något senare. Vi började snacka och han hade en rejäl mental svacka. Jag sa åt honom att vi kunde köra tillsammans ett tag, vi höll ett bra tempo tyckte jag. Det visade sig att vi hade samma mål, att komma under 4.30(mitt drömmål). Marathondistansen passerade vi på 3.40, vilket innebar att vi hade 50 minuter att springa 8km, det skulle inte kunna vara omöjligt tänkte vi. Både han och jag var något konfunderade på sträckan. Bådas klockor visade 2 kilometer för lite. Ska man lita på klockan eller skyltarna? Vi valde skyltarna. Efrer något som kändes som en evighet kom vi äntligen fram till Rudan. Nu var det bara 2 kilometer runt en sjö och sedan var vi i mål. Jag deklarerade att jag nu skulle gasa på. Den andra kunde inte svara och önskade mig lycka till. Såg en grönklädd rygg längre fram som jag fokuserade på, inte känna efter om kroppen hade ont eller var orkeslös. Jag lyckades sega mig förbi killen och kände mig som en riktig vinnare som lyckades att "spurta". På slutet slingrade sig stigen ner till vattnet och jag njöt av utsikten(utan att titta på snitslingen). Reflekterade något senare över att det inte fanns några snitslar, vilket det varit gott om hela loppet. När jag närmade mig målområdet kändes det konstigt och en åskådare ropade något till mig. Jag tittade runt och så snitslingen som gick över en gräsmatta där jag inte hade sprungit. En funktionär sa åt mig att jag missat en sväng. FFAAANNNN!!!! När jag vände så såg jag den grönkläda killen jag sprungit om också sprungit fel och då vänt om. Nu gasade jag på för allt vad jag var värd. Det var busenkelt att se var jag missat att svänga. Upp för sista backen och ser att jag tappat ytterligare en placering. Ja ja, lika för alla... När jag passerar mållinjen på 4.21 skriker jag ut min frustration över vilken klant jag varit. Ordvalet kom från hjärtat och jag bad om ursäkt för det efteråt. Hoppas ingen kände sig stött, om så är fallet ber jag åter igen om ursäkt.

Jag är otroligt nöjd över min prestation. Jag hade som "skamgräns" 5 timmar och en hemlig drömgräns på 4.30.I och med att  Att då göra 4.21 inklusive en felspringning på 5-6 minuter är väl under 4.30. Jag inser att formen är god för 4.15 ! Kilometertiden blev 5.14min /km. Under hele loppet hade jag aldrig några mentala eller energi-dippar. Jag hade en energiplan som jag följde och som visade sig passa mig perfekt. Hade jag kunnat gjort något annorlunda? Det enda är att jag kanske skulle ha kört med en mindre flaska och då sluppit lite skumpande. Jag hälde faktiskt ut lite sportdryck vid ett tillfälle för att den skulle bli lättare.

Detta är ett lopp som jag gärna springer igen! Det var en omväxlande och rolig bana. Uppmärkningen var klanderfri och vätskestationerna var kanom. Jag har tagit med tävlingsledningen på plats att det var dåligt uppmärkt där jag sprang fel och jag skylde bara på en person. J-E, hoppas du tar detta som ett skämt :) .

Är jag redo?

12 oktober 2012 | Bloggar – Mats Nord

Funderade på väg till jobbet idag om jag var redo för Sörmland Ultra Marathon imorgon. Svaret är ett rungande JA! Senaste månaden har mitt fokus legat på långpass och jag tycker att de gått riktigt bra. Löppasset i onsdags på 20km kändes inte i kroppen efteråt nämndvärt och jag kände mig stark under passet även om det gick i 4,50min/km-tempo. Det jag saknar något är mer löpning i skogen, obanat och ledlöpning. Ja ja, man kan inte hinna med allt...
Planen för morgondagens lopp är klart med hänsyn tagen till målsättning, utrustning och mental inställning.

Nu är det bara kvar att leverera, håll i hatten, nu kör vi !!!

Veckans läsvärda

11 oktober 2012 | Bloggar – Mats Nord

Denna vecka vill jag slå ett slag för en av Sveriges mest meriterade ultralöpare för tillfället, Jonas Buud. Han har sprungit flera VM och EM i 100km och placerat sig bra. I år kom han 2.a i både EM och VM, vilket var under samma tävling. Hans sluttid blev 6.28.59, vilket innebär en km-tid på 3,53 eller något åt det hållet. Jag skulle inte orka en mil i det tempot, men han höll det i 10 !!!
Jonas har även vunnit Swiss Alpine Marathon 6 gånger i rad, senast i år. Loppet är ett bergslopp i alperna på 79,4km och 2600höjdmeter. TEC 100 som jag har sprungit och ska springa nästa år har han banrekordet på och till lika det svenska rekordet på 100miles, 12,32,02.

Det är bara att konstatera att han är en riktig hårding

Länk till Wilkipedias sida om Jonas.

Om man är uppmärksam så ser man Jonas målgång en bit in i filmer. Det är dock något år tillbaka.

 

Bilden är lånad från Sveriges radio.

 

En lustig karta

10 oktober 2012 | Bloggar – Mats Nord

Egentligen så var tanken att det skulle vara veckans läsvärda länk, men efter dagen ville hag hellre dela med mig av den.

Var ute och sprang en runda på 20km idag. Syftet med passet var att testahur det kändes att springa på asfalt med mina Inov-8 Talon 190 terrängskor. Varför det? Jo, på tävlingen på lördag springer man delvis på stig och delvis på asfalt- och grusväg. Har man för lite dämpning kan asfalten knäcka en om man inte är van med skorna. Passet gick väldigt bra, det känns att jag fått till många längre pass den senaste tiden. Fötter och ben kändes helt ok efteråt, även om det blev totalt kanske 8km asfalt
Hur ska jag göra då? Ska man ta lätta och följsamma skor eller skor med mer fluff och mys? Alla dessa beslut...
Om man kollar spåret på kartan nedan så ser det ut som jag irrat en hel del, men det har jag faktiskt inte gjort(så mycket). För den som känner till Liljansskogen så körde jag de tre löpspåren där bland annat. Det är fortfarande korta tights som gäller som ni kan se, även på lördag.

Dagens reflektion

8 oktober 2012 | Bloggar – Mats Nord

Insåg igår att om jag ska få till några löppass denna vecka får det lov att bli ett morgonpass med transportlöpning. termometern visade +8C och jag fegade ut och tog på mig 3/4-tights. Det var fortfarande mörkt så reflexvästen åkte på. Det är en speciell känsla att börja springa i kolmörker, för att uppleva att morgonen gryr och det blir ljust tills man är framme. Jag kan inte riktigt sätta ord på känslan, den måste nästan upplevas. Det blev i 21km denna gång. Insåg efteråt att jag idag sprang ganska precis 10min långsammare än  på halvmaran för några veckor sedan. Det känns hel ok med tanke på att jag hade en stor rygga (inklusive matlåda) och försökte springa bekvämt utan att titta klockan visade i tid och hastighet.

Gilla Allt om Löpning på Facebook!