Emil Haglind

Jag bor i Nyköping med min fru, två vilda barn på snart 6 och 10 och en förvuxen hundvalp. I träningsvärlden är det triathlon för hela slanten sedan några år och i år ligger fokus på Ironman Kalmar som är stora målet.

Emil Haglind

Ironman-inlägget som borde postats i lördags...

22 februari 2016 | Bloggar – Emil Haglind

...Eftersom att det då var ett halvår kvar och rubriken beskrev det. Sen kom jag på andra tankar och inlägget blev helt annorlunda. Aja, nytt försök.

Ironman är stort. Mycket kan bli helt sjukt bra. Helt vansinnigt jobbig lär det bli. Och jag vet att jag kommer vara ett jävla vrak sista veckan innan. Eller kanske månaden?

Det är ju långt också. Varje del är längre än vad jag just nu tagit mig tidigare.
Simning:3850 m. Mitt pers i öppet vatten: 2000
Cykel: 180 km. Mitt pers: 118 km
Löpning: 42,2 km. Mitt pers: 21.15 km.

Så det fattas lite.
Simningen är jag inte orolig för, bara jag tar det lugnt. Siktar på en tid omkring 1.15.
Cykeln kommer bli tung men ska inte vara några problem i sommar. Tid under 5.30-5.45 om det är bra väder
Löpningen lär vara fruktansvärd på alla sätt och vis. Jag har problem med ett knä som strular, troligen är det ischiasnerven som irriterar något där till det gör ont. Så där har jag i nuläget inga större förhoppningar på en rekordtid. Kommer nog kunna springa en mil i sträck, därefter är det lite oklart. Men i mål ska jag om jag så ska krypa. Tid: 6?

Så en totaltid på omkring 13h. Det är länge. Varje moment är skitlångt.

Men det är för långt för att jag ska fatta hur långt det är. Visst, jag har 4 km simning klart i en sjö i närheten. 18 mil cykelväg till svärföräldrarna. 4 mil till mina föräldrar om jag inte tar närmsta vägen. Men det går ändå inte in. Speciellt inte allt tillsammans och tur är nog det.

Nä, det som är mest läskigt just nu är nog min cykel... Strul med växlar, pajad kedja, punka på tubdäcken, vurpa som bryter styret osv osv. Måste öva på däckbyte och allt annat i lugn och ro.
Jag avskyr att meka med cyklar, är katastrofalt dålig på det. Det känns som att cykeln ramlar i bitar bara jag håller i ett multiverktyg i närheten av den. Usch.

Ca 180 dagar kvar, jag borde hinna öva mer.

En fullspäckad söndag i träningens tecken

21 februari 2016 | Bloggar – Emil Haglind

En vanlig söndag för min del ser ut ungefär som den idag numera:

06.00: uppstigning
07.00: simning 1.5h
09.15: frukost
10.00: storhandling
12.00: lunch
13.50: löpning 30 min (dottern på dans)
15.30: simskola för sonen hos Junis (IOGT)
16.00: simcoach för dottern och hennes grupp i Oxd SS
18.00: middag
20.00 löpning ca 1h
22.00 somna. Snabbt.
I skrivande stund har jag då inte somnat men övriga punkter är avbockade. Lägg till en del bilåkande mellan aktiviteter och några små mellis här och var innebär att det inte blir mycket sittande en sån här dag men när det väl blir är det segt att komma igång igen. Men det funkar, målmedvetenhet (?) är nyckeln.

Testade den ev tänkta tävlingsdräkten under eftermiddagen också. Bilder kommer om det blir något av det, var så säkra.

Ett halvår kvar till Ironman Kalmar

20 februari 2016 | Bloggar – Emil Haglind

Jag sparkade igång lördagen klockan 05.30 för att sätta mig på cykeln så fort kroppen inte sov, hunden var kissad och min son fått en macka i magen. 2h45 min på trainer på schemat följt av en kort löpning. 2h45min är precis lika spännande som det låter. Den jobbigaste tiden är 30-90 minuter in, efter det är det nedförsbacke, kroppen är vaken och benen går av sig själva.
Jag har haft lite problem med bröstryggen så jag skiftar mellan att ligga i tempopinnarna och att sitta upp, ca 5 minuter på varje. Efter 100 minuter på trainern är all variation bra variation :)
Därefter ut på en kort joggpass på idag 17 minuter. Idag kändes det att jag hade lite träning i benen, segt.

Och varför vill man upp såhär tidigt? För min del handlar det om att få så mycket tid över till familjen. Jag var idag klar ca 9.20 med hela dagen framför mig. Tillsammans med fru och barn blev det idag veckans elfte hotellfrukost, väldigt trevligt och något vi definitivt kommer göra fler gånger.

En bra start på dagen helt enkelt.


Och såhär fräsch ser man ut 2h35min in i passet

Jag kan vara sverigeledande...

19 februari 2016 | Bloggar – Emil Haglind

kan vara sverigeledande...

I hotellfrukostätning. Baserat på antal, inte kvalité eller kalorier eller något annat sätt att räkna utan just antal. Jag gissar att jag äter ca 9 frukostar i veckan på hotell, mån-fre frukost och därefter en frukost till på lunchtid. Så kan det bli.

Saken är den att jag arbetar på ett hotell. Inte som hotellanställd utan kommunalt som arbetshandledare på en daglig verksamhet på hotellet.
Arbetar man där äter man frukostbuffé varje dag. Äter man inte kött som jag är det enklast för alla inblandade om jag äter dubbel frukost istället för att krångla med special-lösningar eller matlåda.

Det där med köttet kommer nog dyka upp på något inlägg framöver men inte idag. Det de flesta tänker på med hotellfrukost är just chark-avdelningen, men det finns mycket fint på vego-sidan också. Jag äter ffa stora mängder frukt och nötter men också bär, yoghurt och mackor med ost eller ägg. En och annan äggröra går ner också.

MastersSimning, varje onsdag

18 februari 2016 | Bloggar – Emil Haglind

Det här med Masters-simning

Jag började simma frisim först som 30-åring då jag på riktigt upptäckte triathlon. Innan dess har simning som idrott inte funnits på kartan. Hur kul kan det vara att titta på kakelplattor 10-12 gånger/veckan? Ja, alla som jag kände till inom simning simmade så mycket. Löjligt. Såå tråkigt. Och dessutom jävligt svårt när jag väl försökte i två minuter varannat år ungefär.

Men eftersom jag bestämde mig för att nån gång göra en Ironman hade jag inget större val och jag fick tag i en crawlkurs via Nyköpings Simsällskap.

Och det är faktiskt riktigt kul. Och stundtals snorjobbigt, både mentalt och fysiskt.
Kakelplattetittandet byts fort mot tekniktänkande och längdräkning.
Men framförallt är det väldigt trevligt rent socialt och det är lite oväntat.
Hur socialt kan det vara att ligga och försöka att inte drunkna i 60 minuter, två gånger i veckan?
Det är en trevlig gemenskap där alla kämpar ihop men individuellt, det småpratas och skojas mellan seten och i omklädningsrum och det byta erfarenheter inom olika idrotter. För egen del är jag den som mest lyssnar då det finns många som har betydligt mer att dela med sig av men det passar mig.

Målet i Kalmar är att göra de 3850 metrarna på 1.15-1.20 nånstans någorlunda smärtfritt. Jag tror det är möjligt.
Om 2 dagar är det 6 månader kvar.
Ett halvår.
Det närmar sig

Gilla Allt om Löpning på Facebook!