Caroline Rydh
17 juli 2016 | Bloggar – Caroline Rydh
Lika mycket som löpningen ger mig när det går bra, lika mycket tar den när det inte fungerar. Det finns inte mycket som slår känslan efter ett bra pass, det kan ha gått fort, varit långt eller helt enkelt bara härligt. Jag älskar min löpning och måste få springa för kroppen och huvudet ska må bra, med löpningen får jag min ventil som jag behöver ha för att orka med stress och krav. Det är klart att man inte är sugen inför alla pass, att vissa rundor är tråkiga och att man vissa dagar inte alls tycker om att springa. Men för det allra mesta vill och behöver jag ha min löpning i mitt liv.
Hade problem med en strulande lårmuskel inör Lur men av någon anledning störde den mig inte alls under tävlingen. Nu efteråt däremot gör den så att jag knappt kan gå. Jag trodde att min försvunna nagel var mitt bekymmer men det kommer att lösa sig. Så jag kommer att hoppa över löpningen i en vecka och cykla istället och hoppas på resultat, annars blir det att gå till läkaren och ta reda på vad felet är..
Lika mycket som löpningen ger mig när det går bra, lika mycket tar den när det inte fungerar. När man inte själv kan springa så hatar man alla löpare man ser för att de kan springa och inte jag. Plötsligt blir det mesta omkring en svart som natten och man blir negativ till precis allt. Det går ju inte att förklara för en icke-löpare att hela jag påverkas när jag inte kan springa. Jag identidierar mig själv som löpare, så när jag inte kan springa - vem är jag då?
15 juli 2016 | Bloggar – Caroline Rydh
Under Lurs Backyard Ultra förra helgen fick jag en blåsa under ena pektånageln. Idag gick blåsan sönder vilket innebar att nageln lossnade. Så där jag egentligen ska ha en nagel finns nu bara en köttig krater... Är riktigt irriterad över det nu när träning och tävling gick så bra och jag är taggad på att träna bra fram till UV.
Jag får försöka hitta alternativa träningsformer ett litet tag framöver. Kommer ju ta sjukt lång tid tills jag har en nagel på plats men tills det bildats nån typ av hud över området i alla fall. Jag är inte sugen på att behöva stoppa fötterna i nån typ av skor imorgon för då ska jag jobba. Kan ju inte gå och visa upp min äckliga lilla tå för alla kunder liksom.
Igår satte jag mig en stund på trainern. Inte lika mycket belastning på tån då. Men kände mig inte särskilt proffesionell med den här utrustningen!
Det fungerade över föväntan faktiskt att cykla i flipflops. Blir ju inte samma tryck som med spd direkt men det ska nog funka att hålla igång benen med ett tag.
Är det någon som har erfarenhet av tår utan naglar? Vill veta jad jag kan göra för att det ska läka så fort som möjligt! Jag funderar på att skära tårna av ett par gamla löparskor så att inte tårna hamnar i kläm i början, ska fundera lite mer på det. Funkar inte det är det väl bara amputation som som är alternativet.. Vem behöver tår liksom???
(Besparar er bild på tån, var glada för det!)
13 juli 2016 | Bloggar – Caroline Rydh
I lördags sprang jag årets första tävling, Lurs Backyard Ultra i Bohuslän. Det är en lite annorlunda tävling, varje heltimme startar ett varv som är 6,7km långt. De som hunnit i mål innan nästa timme drar igång startar ett nytt varv osv tills man inte hinner i mål på en timme eller tills man inte orkar längre. Det var en riktigt roligt upplägg med fantastiska tävlingsledare och härliga deltagare som peppade varandra istället för att direkt tävla mot varandra kändes det som. Banan var varierande och underlaget var mestadels grusväg med en del stig och lite asfalt. Ett grymt bra arrangemang, jag kommer garanterat tillbaka nästa år!
Jag hade som mål att springa i 10 timmar, det skulle bli 6,7 mil. Jag tyckte att det var en bra uppladdning inför Ultravasan, men om kroppen kändes bra tänkte jag springa så länge det gick.
Jag hamnade ofta i samma tempo som många av de andra, ca 7min/km betydde ungefär 10-11 min vila per varv. Ovanligt att vara med i en klunga där alla börjar gå så fort marken lutade aningens uppför!
Kroppen höll bra fram till varv åtta då jag kände mig lite sliten, men det var ju bara att bita ihop så jag skulle klara mina tio varv. Har ju haft en massa problem med blåsor i år och så även nu, jag byte till mina 6 år gamla skor som mest är en sula och hål, men det funkade!
Tio varv flöt på ganska lätt, och så var det dax för varv elva. Har nog aldrig haft så stela ben, stapplade iväg de första hundra metrerna. Det lossnade lite grand men jag var ganska seg hela varvet. Jag tänkte att jag startar på varv 12 så får jag se hur det känns. Tryckte i mig lite chips och en festis i vilan och det måste ha varit nån typ av dunderhonung-festis för hjälp vilka ben! Inte det minsta stel utan jag gjorde ett av mina snabbaste varv på hela tävlingen fastän jag försökte hålla igen. Under varv 13 började jag känna av i min vad, som jag haft lite problem med, och då tog jag beslutet att kliva av. Hade det här vrit målet för i år så hade jag forstsatt lite till men nu var det inte värt det. Väldigt nöjd med 13 varv och 8,7 mil. Blev en sjätteplats bland ca 35 tjejer och en delad 14e plats av alla 85 startande, det är jag väldigt nöjd med!
Jag är djupt imponerad av tjejen som vann, hon höll på i 30 timmar och varje gång man såg henne var hon glad! Grattis till vinsten!
27 juni 2016 | Bloggar – Caroline Rydh
Inte blivit någon löpning för mig sedan mitt långpass i onsdags.. Har lite ont i en stortå, och så har livet gått i 120 sista tiden. Vi hade vänner som kom i torsdags och stannade till idag, och jag jobbade både fredag, lördag och söndag. Ingen långledighet över midsommar här inte.. i går inan jobbet och idag var vi iväg och kitesurfade då det var bra vindar. Och det är rätt bra träning det med! Rejält med träningsvärk i magen nu efter att ha försökt lära mig att hoppa. Det var väldigt konstigt väder idag, första gången som jag surfat i hagel! Har även blivit moster til en liten tjej i helgen så nu väntar jag på att de ska komma hem så att jag får träffa min systerdotter!
Den här veckan blir det löpning tisdag, onsdag och så ett långpass på lördag, 45 km tänker jag mig då. Har köpt tejp så jag ska prova om det kan få min tå att hålla. Nästa vecka är det tävling där jag siktar på att springa i tio timmar, men eftersom Ultravasan är mitt stora mål tänker jag inte vila inför den tävlingen utan den får ingå i min träning.
22 juni 2016 | Bloggar – Caroline Rydh
Nu börjar jag få några långpass i kroppen och det känns bra! Förra veckan blev det bla ett pass på 31 km och idag var jag sugen på minst 40. Min man släppte av mig i Skatås i Göteborg och så sprang Vildmarksleden hem. Det var en jättefin led, lite dåligt markerad på sina ställen men det löste sig det med. Fösta milen var väldigt kuperad och slet mycket på baksidan, jag valde att gå i en del uppförsbackar. Efter Partille blev det lite plattare och snällare.
Det var en sjukt varm dag och jag hade med mig hunden. Efter 18km mötte min pappa upp och tog med henne hem, jag vågade springa med henne i den värmen som var. Eftersom hundar inte kan svettas ska man ju inte anstränga dem för mycket när det är varmt ute. Det hade säkert gått bra men jag vågar inte riskera någonting.
Så eftert 18 km var jag själv och tuggade på. Gick inte särskilt fort men det gick stadigt framåt! Runt kilometer 23 började allt gå så lätt, humöret var positivt och det bara flöt fram. Och det höll i sig hela vägen, kändes som att jag kunde ha sprungit hur som helst. Hoppas jag kan ha den känslan i kroppen om två månader!
Vid ca 34 km så högg det till som sjutton i ena lilltån och det brann som sjutton i den. Jag har haft problem med blåsor på den tån det sista och nu hade det bildats ytterligare en som gått hål. Så jag måste vara inne på typ hudlager tjugoåtta nu vilket gjorde så satans ont så det var ingen idé att fortsätta. Hade det varit tävling så hade jag såklart bitit ihop och plockat ihop resterna av tån efter målgång, men nu kändes det inte som att det vart värt det.
Hade tur som just då var på en grusväg och inte mitt ute i skogen, så kunde ringa min pappa och be om hämtning. Väldigt tacksam som har en familj som ställer upp och släpper av mig i avkrokar så att jag kan ta mig hem och som hämtar mig och hunden på andra konstiga ställen när det inte funkar längre.
Väldigt tråkigt att behöva avbryta när kroppen känns stark, men jag vet att det finns mer att ge.
Någon som har tips på vad man kan göra för att motverka blåsor på heeela lilltån? Jag har filat och dränkt fötterna i fet kräm men det verkar inte räcka. kan tejp funka? Lite svårt ställe att tejpa känns det som..
Jag skonar er genom att inte lägga ut bilder på mina fötter :)
