Resumé av årets 6timmars i Karlstad

1 februari, 2017

Uppladdningen inför detta lopp var inte de bästa. Små snorig, lite halsont, en galen arbetsvecka med bara en dag då jag fick ut min 30 min rast. Galet! Två senaste veckorna utan min adhdmedicin med allt vad det innebär har varit ett enda stort kaos i hjärnan. Kroppen har dessutom varit tokspeed. I onsdags och torsdags kväll funderade jag på allvar att inte ens åka till tävlingen. Jag var då så mentalt trött och slut och visste inte riktigt hur jag skulle kunna ladda om inför en 6timmars tävling. Packade i alla fall ihop väskan och efter ännu en intensiv skoldag stack jag med tåget till Karlstad. Kom fram skapligt. Stack direkt till hotellet och lämnade väskan. Gick sen en sväng på stan och käkade innan jag återvände till hotellet och förberedde mig inför tävlingen. Hade svårt att komma till ro. Stack ner till hotellets lilla gym och sprang, joggade 3km. Körde lite lättare styrketräning av bål, armar. Skönt att göra något.

Det blev inte jättemånga timmars sömn. Många nya ljud, oro i kropp och själ samt en fundering på hur kroppen skulle fixa detta. Käkade frukost i god tid för att slippa stressa. Fick sällskap av Marie, Kristina och två andra som jag inte känner. Snackade lite och hade trevligt. Avvek sen för att förbereda mig och ladda inför tävlingen. Packade ihop det sista och promenerade till arenan där tävlingen skulle hållas. Fick nummerlappen och gick och bytte om för att sen kunna ladda. Snackade lite Niklas, Nina, Antje, Peter, Åsa och Hasse så klart. Ställde ut min låda med energi och annat. Försökte fokusera och bara vila med var sjukt rastlös i kroppen och hjärnan, typ tokspeed. Jättejobbigt. Försökte lägga mig och vila några minuter men låg ner bara typ 2 minuter. Längre än så orkade jag inte ligga ner.

När det återstod ca 5 min innan start samlades alla som skulle springa för en liten genomgång. Ställde mig långt fram. Vill ogärna hamna bakom en massa trafik direkt i början. Vet att banan är kort och har ganska kraftigt doserade kurvor som är jobbiga att springa i.

Klockan 10 sköts startskottet och jag startade i ett högt tempo. Började dricka rätt snart efter start. Vet att man måste fylla på med näring och dryck hela tiden. Farten drogs upp i ett väldigt högt tempo. Skulle springa efter klocka men fick k inte ordning på den så jag fick köra efter känsla. Efter två timmar kom värsta dippen mentalt och fysiskt. Hade ingen ork el motivation alls. I samma veva hade jag ett fall….vet inte riktigt vad jag snubblade på, blödde näsblod, fick problem med magen. Hade bara lust att kliva av och skita i tävlingen. Samtidigt drog Antje ifrån och var som mest i ledning med 6varv. Motivation sjönk ännu mera. Med näring, saltdrycker av Hasse. Sänkte tempot och fortsatte gnugga på. Sprang och fortsatte heja och peppa folk runt omkring mig. Lyssnade på låtar som kan vara peppa de. Passerade marathondistansen på strax över 3.30. Det återstod då mindre än 2.5h. Någonstans här hände något. Det sa typ klick i hjärna och kropp. Blev helt plötsligt pigg och kunde öka tempot. Samtidigt såg jag att Antje stannade till hos sin supporter och då kände jag att nu jäklar kör jag. Hon börjar bli trött. Jag mosade på. Fyllde på vid jämna mellanrum med energi för att inte gå tom. Jag började ta in varv på varv. Helt plötsligt var jag och Antje på samma varv och jag såg att hon stannade fler gånger hos Hasse. Mer bensin åt mig. Kunde hålla ett högt tempo men hade fortfarande problem med magen och var tvungen att springa ifrån banan lite då och då. Passade då också på att kyla ner skallen. I med huvudet under kranen. Mot slutet drog jag verkligen ifrån. Fick intala mig själv att inte dra på i ett förhögt tempo, risken finns ju alltid att gå tom igen. Sista timmen fick jag hålla igen lite för att inte dra iväg i tempo. Sista halvtimmen fick jag reda på att jag kunde slå 70km. Wow!! Det skulle vara asgrymmt!!! Höjde tempot och försökte peppa mig själv och ta hjälp av publik, supporters, mm. Sista 10 minuterna var helt galna. Visste och fick rapport om att jag var tvungen att höja tempot ytterligare för att komma över den magiska gränsen. Kunde öka ännu mera när det återstod 5 minuter.

Så jäkla skönt när målskottet sköts. La mig ner och bara andades. Vilken jävla vändning jag har gjort!!! Från botten till toppen!! Helt sjukt galet!!! Aldrig varit med om maken……

Låg ner någon minut och andades innan man kom och mätte dom sista metrarna och klippte chip. Joggade sen iväg och tackade lite folk, packade ihop mina grejer. Blev intervjuad av tv två gånger. Första gången glömde man att sätta på ljudet så intervjun var tvungen att göras om. En dusch och sen iväg till Scandic hotell för buffé och prisutdelningen. Efter prisutdelningen gick jag till rummet och tog på mig ytterkläder och gick en sväng. Snackade lite med en brorsa. Återvände till hotellet och hängde upp dom svettiga kläderna. Hade svårt att bara lägga mig ner och vila. Tog på mig träningskläder och gick till hotellets gym. Cyklade 30 min lätt och körde lite bål samt lättare styrketräning av armarna. Kändes bra. Skönt att cykla ur benen lite. Hade helst velat gjort det direkt efter målskottet sköts men tyvärr gick inte det.

Hade svårt att sova på natten. Var uppe en gång och gick ett varv runt hotellet ute. Bara för att få luft. Åkte hem med tåget på morgonen. Alltid skönt att komma hem. Gick till gymmet och cyklade lite samt körde lite bål.

Stort tack för alla gratulationer och hejarrop via sociala medier. Tack alla nära och kära för att ni tror på mig och peppar mig. Stort tack till Hasse för supporten och hjälpen på plats!!! Guldvärd!!! Tack Peter, Åsa, Reima och alla andra som hejade och peppade fram mig på plats!! Vilken magisk stämning det var mot slutet!! Svårt att beskriva och förklara. Stort tack och bra kämpat alla som deltog och sprang!! Alla är hjältar!! Tack för en riktigt fight Antje!! Du är grym!!!

Blev etta med resultatet 70,3km. Nytt pers. rekord i hallen med 1km. Snittade 5.07min/km. Vet att det finns mera att ta av……

Trivs väldigt bra i Våxnäshallen. Av alla gånger jag har tävlat där jag jag blivit 2:a, 1:a, 1:a, 1:a och nu 1:a igen. Helt ok resultat.
Nu gäller det att ladda om inför nästa tävling. Fokus framåt!! Jag kan, jag vill och jag orkar!!!

Gilla:

Gilla Allt om Löpning på Facebook!