31 mars 2016 | Bloggar – Magnus Fröhler
Lyssnat på en podd om vikten att andas in och ut med näsan. När man sover såväl som tränar. Har försökt tänka på det och tänkte extra på mitt löppass i går. Men hualigen vad svårt det är. Jag sprang 10k varav jag lyckades andas in och ut genom näsan under totalt ca 4k dock inte i ett sträck. Antagligen en vanesak som allt annat. Ska ge det en chans. Bara traggla. Har du som läser detta någon erfarenhet av näsandning? Några bra tips till mig? Eller kontra erfarenheter? Alltså att det spelar ingen roll eller det fungerar bättre med munnen. Skriv gärna och tipsa mig.
25 mars 2016 | Bloggar – Magnus Fröhler
Som präst brukar jag arbeta på långfredagen men i dag var jag ledig. Då var det perfekt för ett långpass. Har haft tre dagar helvila dessutom. Regn och grått väder precis som det anstår denna dag. Passar in i påskens drama liksom. Passet blev som jag tänkt. 21,1k i lungt tempo. Kändes bra men det var jobbigt. Det märks att jag varit sjuk. Men trägen vinner tänker jag. Bara nöta på och inte ivra. Hoppas kunna vara i form till Lidingö ultra 50 k den 8/5. Detta lopp är en del av mitt mål för detta år. Vore så kul att då få uppleva att passera gränsen för min längsta distans som är maran. Välsignad påsk till er.
20 mars 2016 | Bloggar – Magnus Fröhler
Fick precis uppleva den sköna känslan när jag börjar kunna trycka på lite igen utan att vara pulsnojig. Körde precis 5k i tröskelfart. Härligt att känna hur hjärtat arbetar med kraft och inte för att det kämpar mot virus.
17 mars 2016 | Bloggar – Magnus Fröhler
18,5k i solsken! Skönt men tungt. Det blev tydligt att löpning är färskvara. Är nu i soffan och inser att jag är på väg mot de längre distanserna igen.
Ner och upp igen. Steg gör steg. Löpningens grund. Ta ett steg och ett till. Om du inte redan gör det -gör det!
16 mars 2016 | Bloggar – Magnus Fröhler
Troligen inte så många som läser detta men jag skriver ändå. Laddar i soffan inför morgondagens långpass. Satsar på 18k i morgon förmiddag. Ska bli roligt. Samtidigt känner jag lite oro. Ska jag hålla? 18 var ingen sträcka jag funderade över för 6 månader sedan. Nu är det längre än en mara. Är pigg men samtidigt lite nojig. Tänk om förkylnings trasslet kommer åter? Vet att jag måste våga. Inte hårt men ändå. Löpning som jag vill ska vara lustfyllt gnager och det stör mig. Alltså. Tankens kraft måste vinnas åter till det lustfyllda. Jag springer så gott jag kan. Skulle jag bli sjuk idag, i morgon eller framgent så blir jag det. Om jag inte springer kan jag ändå bli sjuk. Jag är ju frisk nu så varför inte springa?
Så får det bli. Kör på Magnus
