Linda Brundin

Veckans träning.

29 maj 2016 | Bloggar – Linda Brundin

Ojojoj, det går så fort nu. För fort! Den här veckan bara rusade iväg. Jag hann liksom inte riktigt med känner jag. 

Veckans träning har varit bra, gles och tät på samma gång. I måndags körde jag två pass. Sedan fick jag två vilodagar eftersom jag var borta med jobbet. Torsdag kväll körde jag en egen runda på 7,5 km i 4,35- tempo och i fredags fick jag springa med Mia igen :) Vi sprang ute i terrängen, 6,7 km. Det var lite kallt och lätt blåsigt när vi gav oss iväg med i skogen var det skönt. Idag söndag blev det en längre runda på 13,2 km. Vi stack iväg redan vid 9.00. Det kändes lite småkyligt precis när vi träffades och armarna täcktes av gåshud men så fort vi kom in i skogen blev det behagligt. Det hade regnat under natten så det var fuktigt och nästan lite kvavt. Rundan vi valde idag brukar vi springa men aldrig har vi sett så mycket folk som idag. Folk hade gått man ur huse för att ta sig en morgonpromenad, härligt! Ett av samtalsämnena idag var 'veckans djur'. Vi har nästan inte sett några vllda djur i vår. Men så idag, bara för att vi pratade om det, så låg den där bredvid stigen. Ormen! Jag såg den som tur var inte. Jag sprang lite före Mia, rätt vad det var hörde jag henne skrika till i panik. Om det var en huggorm eller snok hann hon inte se, bara att det var en orm och att den rörde på sig. Hu, hoppas att vi slipper se fler ormar fram över. 

Mia och jag pratade i veckan om att känna sig otrygg ute i löparspåret. Att man blir misstänksam mot allt och alla när man springer själv. Även om vi så här års inte springer när det är mörkt ute så kryper känslan fram när man ser en bil som står vid vägkanten. Sitter det någon i bilen? Hur många är de i så fall? Varför står den där? Ja, tankarna flyger omkring åt alla håll och skapar scenarier om allt möjligt som kan hända och så börjar adrenalinet pumpa. Vi är så glada att vi har varandra och uppskattar verkligen den trygghet det ger att vara två. 

Så där ja; det är söndag kväll och dags att slå ihop datorn och ladda för måndag morgon. Må så gott!!
//Linda

Premiär för dubbla pass.

23 maj 2016 | Bloggar – Linda Brundin

Då har jag haft premiär för dubbla pass, två pass på samma dag! Detta kunde jag få till en vanlig måndag eftesom jag vabbade på förmiddagen. Dottern var så pass pigg att jag vågade dra ut en runda. Det blev 5,5 km i tempot 4.38 min/km. I kväll har jag och Mia sprungit 5.8 km i tempot 6.12 min/km. Kände mig lite stel och tung i början av kvällrundan men turen gick förvånansvärt bra. Anledningen till att jag gjorde detta idag var för att jag inte sprang en enda meter i helgen. Vi har grejat massor i trädgården. Sedan har också vår dotter varit sjuk och igår eftermiddag/kväll spenderade jag sex timmar på Säs barnakut. Därför blev det ingen löpning, som jag hade planerat. Så dubbla pass fick det bli idag. En trevlig erfarenhet som jag nu vet fungerar fint. Jag såg till att äta en stor lunch efter första passet och före andra passet åt jag middag. Det var riktigt varmt idag också så jag såg till att dricka mycket vatten. Vi vet inte riktigt hur vi lägger upp resen av veckan. Jag ska iväg på konferens med övernattning onsdag-torsdag. Eventuellt springer jag imorgon och på torsdag. Hoppas att Mia och jag kan ha följe.

Uppe på Ymer, där jag ock Mia springer mest, har vitsipporna nu blommat ut. I stället har bok och lönn slagit ut sina ljusgröna löv och bildar ett skuggande tak över stigarna. Just den här skira försommargrönskan är så otroligt vacker. Glöm inte att njuta av varje fin dag! Detta är livet :) 

//Linda

Redo för varvet!

19 maj 2016 | Bloggar – Linda Brundin

Inte jag, utan Mia. Nu har vi gjort allt för att hon ska kunna springa Göteborgsvarvet på lördag så nu är hon nog i toppform :) Idag har vi tagit en promenad på ca 5 km, bara för att röra på oss. Jag trodde jag skulle känna en längtan och ett sug efter att springa detta fantastiskt roliga lopp men det gör jag inte. Jag har sprungit fyra gånger och det är ganska många år sedan sist. Efter första gången hade jag den värsta träningsvärk jag någonsin upplevt. Dagen efter loppet var mina ben som stockar, fick gå baklänges i trappor om jag skulle gå neråt. Jag minns att jag satt på en gammal gunghäst ute på min mammas terass och hjälpte henne och plantera om blommor. Jag rörde mig helst inte ur fläcken. Efter de tre andra loppen kände jag inte alls samma värk. Min bästa tid, 1.40.57, sprang jag på 2002  och jag grämer mig lite att jag på Göteborgsvarvet aldrig kom under den. 1.39 hade suttit fint. Idag, 11 år efter mitt sista varv, skulle jag nog få en tid runt 1.50. 

Tre tips inför lördagens varv:
- Ha inte för mycket kläder vid start. Du kommer att bli jättevarm.
- Go inte with the flow. Det går toksnabbt i början. Spara på energin så du orkar hela vägen.
- Knuffas inte, visa respekt. Ni är många som delar på utrymmet längs vägarna så håll reda på armbågarna.

Till alla er som spinger på lördag, om det så är för första gången eller för 20:e gången, ett stort lycka till!!

//Linda

PS: Heja Mia!

Vart tog sommaren vägen?

15 maj 2016 | Bloggar – Linda Brundin

Det är fantastiskt med årsitder, det har jag skrivit förut. Men jag gillar inte när man har högsommarfeeling ena dagen och höstfrossa den andra. Nu när kläder för kyligare väderlek är undansoppande vill vi verkligen inte plocka fram dem igen. I fredags hade jag t-shirt på mig till jobbet, inte ens en extra tröja behövde jag på morgonen. Igår tog jag och maken en sväng på stan och då saknade jag vantar, hu så kallt det var.  Värme, kom tillbaka!

Igår var jag och min man på champagneprovning. Det är vin- och matintresserade kompisars kompisar som bjuder in slutna sällskap att prova mat och dryck. Under gårdagen bjöd de på fantastiska smårätter med oväntad twist i kombination med bubbel av olika slag. Ett tips på mingelsnacks som jag kan rekomendera er att prova är salt&vinägerchips, en dipp gjord på creme fraiche, turkisk yoghurt, lime och kummin serverat till champagne (äkta, inte mousserande vin). Så gott! Det var en mycket trevlig kväll och det blev inte senare än att vi var hemma till mellofinalen. 

Veckans träning har bestått av två intervallpass, ett 5 km tempopass och idag avslutade vi v19 med 10 km. Intervallpassen var av olika slag, det första skrev jag om i måndags och i onsdags körde vi backintervaller. Jag fick lite känning i vänster knä, i ena hamstrings-senan. Som tur var gick det över. Jag har aldrig varit, och vill inte bli, allvarligt skadad. Jag var övertygad om att mina ben skulle vara sura efter måndagens intervallpass men det var de inte. Däremot var de trötta i fredags. Två intevallpass på raken gjorde att tempopasset blev lite lidande så vi fick peppa varandra hårt för att komma upp i fart. 
Veckan som kommer laddar Mia för Göteborgsvarvet därför blir det lite lugnare träning. Vi kommer att springa en lugn 5 km runda på tisdag och ta en PW på torsdag. Mia springer sitt första varv och jag kommer att följa henne via appen RaceONE. 

Jag hade planer på att anmäla mig till en halvmara i höst men har tänkt om. Istället ska jag springa 10 km och försöka få bättre tid än på UT-milen i april. Målet är under 45 minuter och det borde gå eftesom Kretsloppets bana är platt och snabb. Bor ni i västsverige tycker jag att ni ska komma till Borås den 17/9, Kretsloppet är roligt, snabbt och miljövänligt! Till och med medaljen går att kompostera :)

Det är fyra veckor kvar till skolavslutning. Bara upploppet kvar! Ha en fantastisk vecka :)
//Linda

Det finns kvällar, och så finns det KVÄLLAR!!

9 maj 2016 | Bloggar – Linda Brundin

Vi har varit lediga i fyra dagar. Fyra dagar med semesterfeeling. Vilket väder, man blir mållös! Det är ju bara i början av maj så man blir så glad när värmen kommer att man glömmer bort att på badrumsskåpets översta hylla står det tuber kvar med solkräm från förra året. Det kommer man på först när den röda färgen börjar synas på bleka armar, ben och kinder. Men då är det för sent. Det är då det svider, både av brännan och i sinnet. Och så tar man fram några tuber förhårdnad kräm och tjatar på barnen att de måste komma in och smörja sig eftersom solen är så stark.
Vi har haft fullt upp i helgen och jobbat på som bara den ute i trädgården. Man får liksom passa på. Det går inte att vertikalskära gräsmattan eller behandla trädäcket med medel när det regnar. Men vi har njutit också, grillat, fikat, myst. En toppen Kristi himmelsfärdshelg, helt enkelt.

Idag har vi sprungit intervaller. Det har vi inte kört på ett tag, så idag var det dags. Vi har en sträcka uppe på Ymer där vi brukar kuta på så fort vi kan. Det är en liten bit grusväg, helt rak och nästan helt platt, som är lagom lång. Det tar exakt 30 sekunder från start till mål. Där springer vi fem gånger på raken så fort vi bara kan. Mellan våra rusningar går vi tillbaka till startpunkten. Med 1,5 km uppvärmning, intervallerna och några kilometers löpning tillbaka hem blir det en sträcka på ca 7 km.
Förra året läste Mia en blogg/artikel där en löpare tipsade om att springa intervaller tre dagar på raken. Vi provade detta och la då in en sådan period i månaden och vi inbillade oss då att vi nog blev lite starkare och snabbare. Dagens fem spurter går inte till historien som de snabbaste. Det var två par trötta och sega ben som gjorde sitt bästa att hålla ut den sista intervallen. Det kommer att kännas i baksidan på låren imorgon, tummen upp på det!

Även idag har det varit otroligt vårväder. Klockan är nu 21.40 och det är 18 grader ute. Hela naturen är ett enda Instamoment. Vi brukar påminna oss själva att njuta av allt det fina och vi säger ibland att vi måste stoppa in dessa vackra kvällar i minnesbanken och ta fram dem någon gång i november då vädret är det motsatta till nu. När regnet och vinden piskar kan vi påminna oss om hur vackert väder det kan vara. Tur att vi lever i ett land med årstider!

//Linda